Dyrt att inte rusta upp skolorna
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men för de yngsta eleverna - och för deras lärare - innebär det nya skolåret också en hel del förändringar. Från och med höstterminen ska samtliga elever i grundskolan få skriftliga omdömen om sitt arbete. Reglerna för utvecklingsplanerna har blivit mer detaljerade, och de som går i årskurs tre ska också göra obligatoriska prov för att testa om de når målen i matematik och svenska.
Alliansen har rätt skolpolitik
Reformerna är steg åt rätt håll. Alliansregeringen har lyckats göra sig impopulär på många områden, men i skolpolitiken görs det mesta rätt.
Kruxet är bara att det kommer att ta tid att förbättra resultaten i den svenska skolan - det krävs att reformerna i skolsystemet och i lärarutbildningarna får genomslag. Och fortfarande finns det rejäla utmaningar kvar inom skolpolitiken.
Miljön i skolan är bara ett exempel. En undersökning som genomförts av Energimyndigheten och Boverket visar att tre av fyra skolor har så dålig luft att elever och lärare får problem med trötthet och huvudvärk. Fyra av tio av de undersökta skolorna har fuktskador, och omkring hälften bedöms ha risk för hälsofarliga legionellabakterier i varmvattensystemen.
Kritiserar förfall i skolan
I september släpps ytterligare en rapport om skolmiljön, denna gång från det statliga Rådet för arkitektur, form och design. Rådet kritiserar förfallet i skolan och pekar ut de oklara ansvarsförhållandena som boven.
Efter att kommunerna tog över skolan finns det inte längre en enskild huvudman som ansvarar för hur skollokalerna ska se ut, förklarade rådets huvudsekreterare Claes Eriksson i Svenska Dagbladet i måndags. Istället är ett tiotal olika myndigheter inblandade, vilket gör att skolmiljön ofta faller mellan stolarna.
"I England, Finland, Danmark och Norge har man på ett helt annat sätt tagit tag i de här problemen och lyft upp dem till en gemensam nationell nivå. Det skulle vi också behöva göra," anser Eriksson.
Att renovera är dyrt. Men att låta bli kan också var kostsamt. Inte bara för att det blir svårare att rusta upp byggnader som har förfallit - utan också för att risken för vandalism ökar om skolorna hinner bli slitna och fula.
Fysisk miljö påverkar hälsan
Det är väl känt att den fysiska miljön, färg och estetik, påverkar det mänskliga humöret. Vackra rum och byggnader kan ge positiva känslor.
En sliten och frånstötande skola ger däremot en negativ signal till eleverna: det ni gör här spelar ingen roll. Samma signal får också lärarna: er verksamhet är inte viktig.
Regeringen bär inte det direkta ansvaret för hur skolorna ser ut. Men nog vore det bra om utbildningsminister Jan Björklund kunde lyfta frågan och se till att den togs på större allvar. En trist och oinspirerande skolmiljö blir i längden ohållbart dyr.