Elitklasser är den svages stöd
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Forskning visar att det inte finns något direkt samband mellan att vara särskilt begåvad och att uppvisa goda studieresultat. Tvärtom misslyckas många högintelligenta först i skolan och senare i arbetslivet. I grundskolan är de ofta rastlösa och lär sig att det går att lyckas även utan ansträngning. En del blir så frustrerade av bristen på stimulans att de får usla betyg. En del blir stökiga och utåtagerande. Många är dåligt förberedda för gymnasie- och universitetsstudier.
Många begåvade klagar i vuxen ålder på bristen på engagemang från lärare. Att lämna ett begåvat barn ensamt med motiveringen att "duktiga barn alltid klarar sig" kan ge förödande resultat. Begåvade barn behöver utmaningar, ett sammanhang att utvecklas i och ofta stöd och hjälp att utveckla sin begåvning. Alltför många barn erbjuds på sin höjd nästa årskurs mattebok. En del ombeds sudda ut och göra mattetalen igen så att klasskamraterna kommer ikapp. Det är ett svek.
Att vara särskilt begåvad är sällan något att vara stolt över. I skolan strävar barn efter att passa in - inte sticka ut. Det är ingen självklar statusmarkör att vara flera år före sina kamrater i matematikförståelse. Tvärtom vittnar många begåvade barn om hur de förminskar och döljer sin begåvning. Ett barn med hög IQ som inte får rätt stöd riskerar att drabbas av ensamhet, ångest och depression.
Begåvade barn finns i alla samhällsklasser. De bor i mindre orter och i större städer. Trots det ser möjligheterna för ett barn med särskild begåvning mycket olika ut. I städer finns större möjligheter till extra förkovran. I skolor där många elever kommer från studievana hem blir det kanske lättare att "visa upp" sin särskilda mattetalang än i skolor där högre studier inte är en självklarhet. Det är en extra utmaning att uppmärksamma en talangfull elev som inte ens själv har förstått sin begåvning. Häri ligger också en större samhällsuppgift; att värna skolan som en plats där begåvning och intresse - inte bakgrund och inkomst - avgör en ung människas framtidsmöjligheter.
Skolan måste ha en plan för att fånga upp de särskilt begåvade och erbjuda en stimulerande skolgång. Elitklasser må vara en utmärkt idé i större städer, men hjälper inte den åttaåring som går i en liten byskola långt från Stockholm, Göteborg eller Malmö.
Sverige har inte råd att gå miste om barn med särskild fallenhet för teoretiska ämnen, skollagen omfattar också dem. Att slösa bort talanger redan i grundskolan är allt annat än begåvat.