En borgerlig gymnasieskola minskar valfriheten och ökar utanförskapet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Dock finns det några markanta skiljelinjer. Dessa skiljelinjer gick också igen i kommunstyrelsens beslut om remissvar.
Högskolebehörigheten
Den tyngsta invändningen som vi socialdemokrater har mot förslaget om en ny gymnasieskola är det som rör högskolebehörigheten.
Vi vill att alla elever ska kunna lämna gymnasieskolan med högskolebehörighet i bagaget. Det kan gärna vara valbart, men utgångspunkten ska vara att alla elever blir högskolebehöriga. Det om något ökar valfriheten för eleven.
I det liggande förslaget ser vi en allvarlig "inlåsningseffekt", där eleverna effektivt sorteras in i grupper med akademiker och icke-akademiker.
Att senare i livet läsa in högskolebehörigheten och sadla om blir väldigt arbetsamt. I förslaget till ny gymnasieskola kan elever på yrkesprogrammen läsa in sin högskolebehörighet på det individuella valet, men det blir på bekostnad av något annat, till exempel den viktiga estetiska verksamheten. Det tycker vi är fel väg att gå.
Största möjliga flexibilitet
Ett av borgerlighetens främsta argument för den nya gymnasieskolan är fortfarande att tillfredsställa näringslivet.
Det är absolut ett steg i rätt riktning, att ha ett närmare samarbete med näringslivet och stämma av behov i olika branscher. Man får dock inte stirra sig blind på näringslivets kravspecifikation.
Dagens ungdomar har världen som arbetsfält och många av dem kommer varken studera vidare eller arbeta i Sverige. Därför är det viktigt att de erbjuds så stor flexibilitet som möjligt, istället för att de fasas in i olika fållor efter vad näringslivet dikterar. Vi socialdemokrater har också invändningar mot det föreslagna preparandåret, som skulle göra grundskolan 10-årig för de elever, som inte når målen i årskurs 9.
Fel att straffa eleven
Vi tycker att det är ett märkligt förfarande att straffa eleven med ett extra skolår, när skolan bär skulden för misslyckandet.
Vi vill istället utveckla den verksamhet som idag bedrivs, där elever med hjälp av särskilda stödinsatser får läsa in sin gymnasiebehörighet och sedan lämna gymnasieskolan tillsammans med sina jämnåriga kamrater.
Den befintliga gymnasieskolan har sina brister, visst är det så. Men, det finns också mycket där som är värt att ta tillvara. Förslaget till ny gymnasieskola ställer allt på ända och någon ambition att faktiskt bevara det som är gott är svår att skönja.
Man skulle kunna säga att ett paradigmskifte är på gång, där elevens bästa får stryka på foten för näringslivets nycker. Inte heller verkar elevens valfrihet stå särskilt högt upp på agendan. Märkligt, och sorgligt.