En kvinnlig EU-ordförande

Foto: Anders Wiklund / SCANPIX

Gotland2008-06-14 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vice ordförande i EU-kommissionen, svenska socialdemokraten Margot Wallström, har den senaste tiden stuckit ut hakan i den internationella jämställdhetsdebatten, bland annat i en artikel i Financial Times. Hon belyser bristen på kvinnor bland annat i EU:s egna församlingar. Kvinnor är kraftigt underrepresenterade och det är ett problem, som måste lösas.

Spaniens jämställdhetssatsning
Som ett talande exempel på den bristande jämställdheten nämner Wallström att EU-kommissionen under 50 år aldrig haft en kvinna som ordförande.
Som motvikt till det sorgliga exemplet nämner hon Spaniens jämställdhetssatsning, som i sin tur är en efterapning av Norges bolagslagstiftning. I Spanien är det numera lagligt reglerat att minst 40 procent av kandidaterna till allmänna val ska vara kvinnor.
I Zapateros regering är dessutom majoriteten av ministrarna kvinnor. Wallström uppmanar till eftertanke inför kommande val och tillsättningar av poster inom EU, att föra fram kvinnor, inte för deras egen skull, utan för att hela samhället vinner på att så många som möjligt känner sig representerade.
Att öka det kvinnliga deltagandet i EU-parlamentsvalet är en annan viktig pusselbit, vilket kan ske bland annat genom att se till att antalet kvinnor och män på vallistorna är ungefär samma. Fler valbara kvinnor lockar fler röstande kvinnor. Att vi kvinnor inte får vara med och bestämma i bolagsstyrelser och andra församlingar beror absolut inte på att vi saknar kompetens, tvärtom. Det hela handlar, som Wallström uttrycker det, om att män väljer män. Smaka på det: män väljer män.
Vi vet ju att det är så, att vi människor undermedvetet helst väljer vår like. I en församling där majoriteten är män är det därför smärtsamt lätt hänt att varje nytillskott som väljs in också blir en man. Kvinnor kan på nåder väljas in, för att det "ser bra ut". När ska det här mönstret äntligen brytas och hur?
När kvinnlig representation diskuteras dyker ofta begreppet kvotering upp och om detta kan mycket sägas. Oftast angrips kvoteringen för att den sker "på bekostnad" av kompetensen, men kom igen, är det verkligen någon som fortfarande tror på det?
Sverige och för all del världen kryllar av kompetenta kvinnor och om kvotering är det verktyg som behövs för att vi ska få ta del av kakan och visa vår kompetens, så må det vara hänt.

Män väljer män
Den dag kvinnor och män verkligen väljs på grundval av sina kvalifikationer och inte sitt kön, är kvoteringen onödig. Men så länge "män väljer män" och därmed cementerar det demokratiska underskottet kommer kvotering, och även andra åtgärder för ökad jämställdhet, att behövas.
Som Wallström uttrycker det (fritt översatt): "att inkludera kvinnor i beslutsprocessen handlar om demokratisk representation. Varken mer eller mindre."
Läs mer om