En ny ekonomisk världsordning
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Med den förändrade ekonomiska bilden följer krav på en ny ekonomisk världsordning, där tillväxtekonomier som Kina, Indien och Brasilien får mer att säga till om.
Dessa länder och de fattiga u-länderna är inte längre beredda att vara vara åskådare när rikemansklubben G7 (USA, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien, Canada och Japan) fattar viktiga ekonomiska beslut i hela världens namn. Litet av kaxigheten i den västliga industrivärlden är redan borta.
Betydligt mer representativ
När Bush kallade till ett ekonomiskt toppmöte i mitten av november för att reda ut problemen efter finanskrisen vände han sig till den större gruppen, G20 (G7 + Kina, Brasilien, Indien, Indonesien, Mexico, Ryssland, Saudiarabien, Sydafrika, Turkiet, Sydkorea, Australien, Argentina och EU).
G20-gruppen står för bortåt 90 procent av världens produktion, medan G7 numera bara svarar för hälften av världens BNP. G20 gruppen är alltså betydligt mer representativ än G7, men många länder står ändå utanför.
Mötet var sammankallat i hast och högst på agendan var att få länderna att förbinda dig att snabbt öka efterfrågan för att möta en hotande global recession. Det blev man också överens om, i princip.
Keynes på modet igen
Men någon samordnad konjunkturstimulans, som bland annat Storbritanniens ledare Gordon Brown krävt, blev det inte. Alla länder gör så gott de kan för att gasa, utan att äventyra sin egen stabilitet. Ekonomen John Maynard Keynes’ teorier är numera på modet både i USA och Kina.
Den andra uppgiften var att diskutera åtgärder för att förhindra ett upprepande av finanskrisen. Det kuschade USA var denna gång berett att på internationell nivå diskutera hur finansmarknaderna ska regleras. G20-mötet beslöt att tillsätta expertgrupper som ska arbeta fram förslag till nästa toppmöte som ska hållas i april. Inget är undantaget från översynen.
Det finns motsättningar mellan Europa och USA om hur långt man ska gå i regleringen av finansmarknaderna, och hur gränsöverskridande regleringarna ska vara. Men dessa motsättningar kommer troligen att minska under Obama-administrationen.
Ett paradigmskifte är på gång i USA. Obama är den förste presidenten på länge som kommer till Washington backad av en stark opinion som kräver mer regeringsmakt, inte mindre. Allt fler amerikaner inser att när det kommer till kritan hänger deras välfärd på, att det finns en regering, som är beredd att ställa upp när bankerna brakar ihop som korthus
Kapitalet måste regleras
Givet att USA befinner sig i ett presidentskifte, får detta anses vara en bra början på en process som kan leda fram till en effektivare och rättvisare ekonomisk världsordning.
En sådan tar naturligtvis tid att genomföra. Ingen ska tro att stora länder som USA och Kina med ens ger upp sin suveränitet. Det finns också tekniska problem, och fel regleringar kan ställa till med mer skada än nytta.
Men länderna sitter i samma knipa. Om inte de nya regleringar som nu diskuteras i gott som i alla länder genomförs samtidigt i resten av världen, kommer kapitalet att söka sig dit där regleringarna är slappast.
Kapitalet är globalt. Det måste regleringarna och kontrollen också vara om det hela ska fungera. Lösningen av energi- och klimatfrågorna kräver också globala strukturer som är starkare än dagens.