En seger för fria rörligheten
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Att ett utländskt bolag då inte riktigt förstår alla aspekter av den svenska avtalsmodellen är inte konstigt. Vad som däremot är konstigt i Sverige är att ett fackförbund har rätt att bete sig allt annat än civiliserat för att driva igenom att ett företag tecknar kollektivavtal.
Första maj 2004 blev Lettland fullvärdig medlem i EU. Vintern samma år blev lettiska byggnadsarbetare i Vaxholm utbuade av sina svenska kollegor med orden "go home".
Handgripligheter
Inte nog med att fackföreningsföreträdarna i Vaxholm skrek okvädningsord till de lettiska arbetarna; de gick också till handgripligheter för att hindra dem från att komma ur sina bilar genom att hålla igen dörrarna och banka på bilarnas fönster.
På tisdagen så kom efter många turer domen från EG-domstolen i fallet. Byggnads blockad av skolbygget i Vaxholm var ett hinder för EU:s fria rörlighet, alltså ett fritt levererande av tjänster inom EU, och låg enligt domstolen inte i arbetstagarnas intresse.
"Jag är besviken på utslaget." Den vanligtvis så glade arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin var påtagligt stressad under tisdagseftermiddagens presskonferens. Han sade sig värna om kollektivavtalen och menade att regeringen nu ska se över lagstiftningen på området så att den svenska modellen passar in i den europeiska rörligheten.
Mimiminivåer
Däremot vill inte regeringen ändra det så kallade utstationeringsdirektivet. Det ålägger EU-medlemmarna att skapa en kärna av regler så att arbetstagarna från andra EU-länder får ett minimiskydd, som längsta arbetstid, kortaste vilotid, minsta antal semesterdagar och så vidare. Detta för att illojal konkurrens inte ska uppstå över gränserna och se till att den fria rörligheten kan upprätthållas.
Det vill däremot LO:s ledning, för den menar att just dessa miniminivåer tar bort deras rätt att se till att utländska företag tecknar svenska kollektivavtal.
Någonstans har det gått snett i den svenska modellen. Det är rätt och riktigt att kollektivavtal är frivilliga överenskommelser mellan fack och arbetsgivare. Men med de stridsåtgärder som, bland flera, det lettiska byggföretaget utsattes för i Vaxholm kan man med rätta ifrågasätta frivilligheten - för om det är omöjligt att färdigställa ett jobb utan att teckna ett sådant avtal så är det näppeligen frivilligt.
Flera fördelar
Det är glädjande att Sverige nu kan - efter att Arbetsmarknadsdomstolen fastställt EG-domen - ta emot exempelvis byggarbetare från andra länder, utan att deras arbetsgivare ska kunna utsättas för samma hiskeliga behandling som i Vaxholm. För med fri rörlighet kommer inte bara lettiska arbetare kunna komma hit och tjäna pengar - vi kommer också att kunna pressa priser i den i Sverige alltför dyra byggsektorn.