Etanol skulden till alla kriser?
Foto: CLAUDIO CRUZ
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Svenska bönder slipper tvånget att träda mark och svarar på marknadens signal om behov av ökad produktion. Marknaden har utvecklats från överskott till underskott på flera viktiga råvaror. Detta har i sin tur satt avtryck i prisbildningen, där priset på vissa råvaror har fördubblats under det senaste året.
Sällan har lantbrukets frågor intresserat så många som nu. Ett något plötsligt uppvaknande att världens befolkning växer och att behovet av mat och energi ökar. Skenande oljepriser och att klimatfrågan nu som först tas på allvar bidrar. Fokus flyttas från att ha handlat om sjuka subventioner där smör- och veteberg växt fram i lager på grund av överskott, till hur vi kan försörja världen med livsmedel och energi på ett långsiktigt och hållbart sätt.
Produktionen behöver fördubblas
Det är ingen liten ökning det är frågan om, prognoser pekar på att livsmedelsproduktionen behöver fördubblas. För att ta ett exempel, i Kina finns 22 procent av världens befolkning, men endast 9 procent av lantbruksproduktionen, och då ofta i småskalig form. Kina har successivt utvecklats till en gigantisk nettoimportör av livsmedel.
Debatten har bland annat handlat om konflikten mellan mat och energiproduktion. Kritiker menar att när råvaror som majs och sockerrör används till etanolproduktion pressas råvarupriserna upp ytterligare. Vilket leder till höjda matpriser och kravaller i städerna i fattiga länder. Även miljöeffekterna av etanol kritiseras.
I början av juni deltog jag i IFAP:s kongress i Warszawa, en internationell organisation för världens bönder, där LRF är en av många medlemmar. Givetvis var mat och energifrågorna på programmet.
Etanol får skulden för alla kriser
När jag lyssnade på Tom Buis president för NFU (motsvarande LRF i USA), beskrev han etanolproduktionen så här: Idag har bonden i USA 130 köpare av etanol, för tio år sedan fanns det tre köpare som kontrakterade 75 procent av volymerna. I dag kontrakterar de tre gamla uppköparna bara 30 procent och nästan alla nya aktörer är bondeägda.
Tom Buis upplever att majsetanol får skulden för alla kriser allt ifrån höjda priser på ris i Asien, tortilla i Mexico, till pasta i Italien. Till och med att biobiljetterna har blivit dyrare vilket skylldes på majsetanol (kopplingen till popcorn!).
Han menar också att det inte finns någon relation mellan priset på majsetanol och livsmedel. En slutsats som jag inte delar, i en fungerande marknad finns den relationen.
USA:s bönder är också medvetna om att majsetanol bara är början och att en andra generation med ny teknik leder till nya smartare och effektivare lösningar, men att det är nödvändigt att producera första generationens etanol för att komma vidare med nästa steg.
Vi lyssnade också på en representant från Världsbanken på kongressen. Den har nyligen släppt en rapport som konstaterar att skall vi lyckas att bekämpa fattigdomen i världen så måste lantbruket utvecklas i fattiga länder.
75 procent av världens fattiga befolkning bor på landsbygden, den viktigaste åtgärden blir då att få igång lantbruket i dessa länder. Världsbanken förespråkar en fortsatt liberalisering av jordbrukspolitiken genom band andra WTO.
Dumpad världsmarknad
Tidigare har fattiga länder köpt billiga råvaror på en dumpad världsmarknad och incitament att utveckla det inhemska lantbruket har saknats. Nu har förutsättningarna förändrats, råvarupriserna har stigit, vilket å ena sidan har lett till matkravaller bland stadsbefolkningen i fattiga länder, men å andra sidan ger förutsättningar för den fattiga befolkningen på landsbygden att utveckla sitt lantbruk. När får vi läsa rapporter om ökad produktion av livsmedel i Afrika, Asien och delar av Sydamerika? Jag hoppas det inte dröjer allt för länge!