Ett nytt USA kommer att växa fram
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Unga blandades med gamla, vita med färgade, i en förlösande uppsluppenhet efter den längsta valkampanjen i USA:s historia. Det var lätt att känna historiens vingslag.
Valet av Barack Obama till USA:s 44:e president är en historisk händelse, som i ett slag ändrar omvärldens syn på USA. Det är också ett styrkeprov för och en pånyttfödelse av amerikansk demokrati. En ny generation väljare har vänt det gamla bigotta USA ryggen och rätt och slätt valt den man som de tror kan göra mest skillnad i deras liv.
Krigströttheten
Det blev inga konstiga raseffekter. Inte heller lät sig majoriteten av väljarna skrämmas av motståndarnas tal om att Obama är en socialist av europeiskt snitt, som skulle ta från dem som har och ge till dem inget har.
Inte heller tyckte man att Obama är diskvalificerad att leda USA i kristider och krig, bara för att han är relativt ung och inte förblindad av krigspatriotism.
Vi ser ett nytt USA växa fram. Det är en förändring, som av allt att döma blir bestående, eftersom den bygger på sociologiska faktorer, som till exempel omflyttningar, förändringar i befolkningsstruktur och immigration. Krigströttheten och den ekonomiska krisen förstärkte dessa faktorer i årets val. Barack Obama har skickligare än någon annan politiker formulerat det amerikanska folkets önskan om en förändring och framstod som rätt person att leda landet in på nya vägar.
Ekonomisk kris och klimathot
Med en övertygande och bred folklig majoritet i ryggen, ska Obama ta itu med de största problem, som en ny amerikansk president ställts inför, sedan demokraten Franklin D. Roosevelt tillträdde under depressionen 1933.
Han ska ta landet ur den akuta ekonomiska krisen, avsluta två krig och tillsammans med resten av världen avvärja det klimathot, som hänger över vår planet.
Förväntningarna på det nya amerikanska ledarskapet är stora, både i och utanför USA. Obama varnade redan på valnatten för att alla problem inte kan lösas på något år, kanske inte ens under en valperiod. Bushs krig och skattesänkningar för rika hade redan före finanskrisen skapat ett stort hål i budgeten. Det fördubblades i ett slag av räddningsaktionerna för de spekulerande amerikanska bankerna.
Obamas händer kan tyckas vara bakbundna, men den ekonomiska krisen innebär samtidigt vissa öppningar. Det kan på kort sikt vara försvarligt att öka underskotten, till exempel för att genom en offentlig sjukförsäkring avlasta de amerikanska företagen kostnader, som gör dem mindre konkurrenskraftiga.
En djärv reformpolitik
Satsningar på utbildningsväsendet och förbättrad studiefinansiering betalar sig också på längre sikt. Obama kan påräkna stöd för en djärv reformpolitik från en kraftigt förstärkt demokratisk majoritet i kongressens båda kamrar.
Eftersom finanskrisen drabbar hela världen och bara kan lösas genom internationellt samarbete, får Obama också ett osökt tillfälle att demonstrera ledarskap i världen.
Världen väntar sig också att Obama ska ta USA ut ur Irak, få ett slut på striderna i Afghanistan och lägga om den amerikanska utrikespolitiken i en mer samarbetsvänlig riktning.
Man kan hoppas att Obama lärt av demokraten Lyndon B. Johnson, som genomdrev viktiga sociala reformer och medborgerliga rättigheter, men stupade på kriget i Vietnam, som han ärvt av John F. Kennedy. Afghanistan kan bli en sådan fälla för Obama, om han inte ser upp.