Ett vårdat språk om vår mat!

Man kan ha olika uppfattning om vad som är "vårdat språk". Wera Svensson är uppväxt i en kultur med stark respekt för maten. Därför reagerar hon när någon säger att maten smakar skit.

Man kan ha olika uppfattning om vad som är "vårdat språk". Wera Svensson är uppväxt i en kultur med stark respekt för maten. Därför reagerar hon när någon säger att maten smakar skit.

Foto: Frida Hedberg/SCANPIX

Gotland2009-01-30 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är kanske bara vi gamla som reagerar så hårt på att kalla mat för "skit". Unga journalister och den som utbildar dem tycker att det är helt i sin ordning. Redaktören Wennblad på GA kallar det "att tala klarspråk". Då blir det nästan ännu värre. Ordet "skit" kan väl bara betyda en sak?
Visst kan man säga att skit numera är ett så vanligt förstärkningsord att det inte betyder nånting. Jag reagerade inte när Littorin talade om "ett skitår". Jag tycker jag förstår vad han menar. Feldt tyckte att löntagarfonderna var "skit". Så där för sig själv förståss. Det var klarspråk.
Men att kalla mat för "skit" det är en annan sak. I alla fall för oss äldre. Varken jag eller mina föräldrar har upplevt svält. Men vi är uppväxta i en kultur med stark respekt för maten.
Vi hade varken el eller kylskåp när jag var barn. Min mamma bakade en gång i veckan. Sista dagarna sommartid blev det mögel på bullarna och hon ville lägga dem till grisarna. "Inte kasta bröd!", sa min pappa. Han skar bort möglet och åt dem.

Vägde slängd mat
När jag såg revyn på Rondo, hittade jag på anslagstavlan tabeller som barn i tredje klass, tror jag det var, hade gjort. De hade vägt hur mycket mat som slängts i matsalen under några veckor.
Jag tror det vissa dagar var ungefär en fjärdedel av den mat som serverats. Det gladde mig att man med en räkneövning försöker lära barn att ta vara på maten.Vi vet att många människor i världen saknar tillräckligt med mat. Man kan ha olika uppfattning om vad som är "vårdat språk". Unga journalister i dagstidningar bör nog ha i minne att deras trognaste läsare är äldre människor. Det finns andra platser där man kan svänga sig med ungt språk. Inte i ledare och seriösa nyhetsartiklar. Från min utgångspunkt menar jag att det är vi äldre som står för ett sammanhang bakåt som inte bör tappas bort. Utvecklingen, även av språket, går sin gång, det är en helt annan sak.
Läs mer om