Fårös framtida fastighetsaffärer
Foto:
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Detta betyder också att många Fåröbor är miljonärer utan att riktigt veta om det. Jo, man blir medveten om sin lycka en gång per år när fastighetsskatten skall betalas. Den osannolika prisutvecklingen har parallellt lett till kraftigt höjda taxeringsvärden, som bekant. Djupt orättvist för alla fastboende som inte har en tanke på försäljning, som bara vill fortsätta ett lugnt och ansvarsfullt liv. En oro har smugit sig på. Inte ny, men nu förstärkt. Har jag råd att bo kvar? Skall jag behöva flytta och lämna mina rötter? Och hur skall det gå för barnen som vill stanna kvar eller flytta tillbaks?Fårös lyskraft och attraktion har en mörk baksida. Det är närmast obegripligt att den politiska nivån inte för länge sedan kunnat finna lösningar. Lösningar för att garantera bygdens grundläggande behov av en långsiktig utveckling för åretruntboende med försörjning och service. Nu är förändringar på gång beträffande fastighetsskatten, men i grunden är problemen kvar.Denna djupt oroande utveckling blir särskilt tydlig just nu. När den tredje sockenboken publicerats, "Fårö - människorna på ön". Där och i de tidigare delarna får man klart för sig historien. Det strävsamma livet på den karga ön. En befolkning på 1200 runt år 1870 (idag under 600). Emigration som ventil
Då som nu räckte inte utkomstmöjligheterna till. Då blev emigration ventilen. Mer än var femte Fåröbo emigrerade. Så småningom kom en del tillbaks och kunde ta vid där hemma eller köpa sig en liten gård.Vartefter stabiliserades samhället. Man läser om lantbruk, fiske och säljakt. Lots- och fyrväsende. Kalkbränning och stenbrytning. Bebyggelseutveckling och föreningsliv. Kort sagt, en levande ö. Och därmed en god service. Handelsbodarna var många - sex samtidigt som mest. Idag blott en åretruntaffär. Distriktssköterska - nu borta. Två skolor - Östra och Västra skolan. Till hösten finns bara åk 1-2 kvar. Hösten 2008 är skolan nerlagd. En levande och sprudlande service tynar bort. Här hjälper inga fastighetsmiljoner.Nu lever ön upp några korta sommarmånader. Då sprudlar servicen igen - restauranger, badliv, bageri, grönsaker, kulturaktiviteter. Bergmanvecka och Barnkörvecka. Köer till färjan på köpet. Sedan blir det nästan tyst. Fårönatta "lyser upp" i september. Några ideella föreningar kämpar på med goda idéer och initiativ. Lex Fårö
Men den stora utvecklingen rår man inte på - prisutvecklingen på fastigheter och dess konsekvenser.Dessutom frågar man sig oroligt hur vattnet skall räcka med alla nybyggen de senaste åren.Det kan vara dags att de nya delvisboende på något sätt tar ett ansvar för en levande bygd året runt. Ansvarsfulla lösningar krävs. Kanske en procentsats av köpesumman för hus eller tomt som går till en utvecklingsfond. En Lex Fårö kan behövas. Allt måste prövas nu. "Det går inte" bannlyses. Unga familjer måste kunna etablera sig igen och bidra till en livaktig landsbygd där servicen successivt kommer tillbaks. Till glädje också för de delvisboende. I längden kan man inte bara leva i och av ett kargt Bergmanlandskap - låt vara spännande och prestigefullt.