Färre lärarledda timmar, sämre läromedel och fler stängda skolor
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ifråga om barn- och utbildningsnämndens, Bun:s, ekonomi, kan man fram över befara, att den kommer att bli mer än kärv.
Detta då Bun:s ordförande Lena Celion (m) istället för att begära medel för att hantera dyrare verksamhet, skär i den befintliga verksamheten, vars ekonomi redan är ansträngd.
Hotar skolor i glesbygd
Inför Bun:s slutliga budgetarbete saknades medel för 49 elever. 49 elever, det kan innebära en hel landsbygdsskola som äventyras. Om man skall undvika att stänga fler skolor blir nu penningpåsen per elev mindre nästa år.
Cirka sex miljoner kronor extra skulle Bun behöva. Detta kommer sig av ökade kostnader för det regionala stödet, vilket betalas ut för att säkra god spridning av skolor i glesbygd.
Därtill har elevprognoserna förändrats, vilket också det förändrar kostnadsbilden. Nu står vi inför fullbordat faktum. Celions (m) metod för att hantera det här är att ta pengar från elevbidraget och från Bun:s eget kapital.
När Bun:s ordförande ställdes inför de förändrade ekonomiska förutsättningarna på kommunfullmäktiges sammanträde påstod hon att behoven har inarbetats i kommande års budget. Det är inte ens en sanning med modifikation. Det är inte sant över huvudtaget. Eftersom de siffror, som lämnades från Bun i förra budgetvändan nu visat sig felaktiga, är behoven inte inarbetade.
De pengar som egentligen behövs för att hantera förändrade elevprognoser och ökat behov av regionalt stöd finns helt enkelt inte. Konsekvensen blir därför att resurserna måste norpas från det som brukar kallas undervisningsresursen. Det är det som Celion (m) ägnar sig åt nu.
Pengarna per elev blir alltså märkbart mindre under nästa år. Ansvarslöst är bara förnamnet för ett sådant här förfarande.
Mindre pengar till undervisning
Att begära av fullmäktige att en del av de resurser som tidigare plockats från Bun, skulle återföras, hade varit en väg att gå. En annan att lämna konkreta förslag på hur pengarna annars kan dras in. I så fall gärna en metod som inte direkt drabbar eleverna.
I nuläget tvingar Celion (m) istället sin förvaltning ner på knä för att krama fram de saknade miljonerna ur befintlig kassa. Den kassan heter ovillkorligen undervisningsresursen. Säga vad man vill om de behov som uppstått, inarbetade är de i alla fall inte.
Att Lena Celion (m) skulle ha modet att fullt ut begära en återföring av de resurser som Bun så uppenbart behöver, för att slippa knapra på undervisningsresursen, hade jag inte förväntat mig. Men att kunna redogöra för någon form av beredskap hade varit det minsta man kunde begära.
När vettig åtgärdsplan saknas hos Lena Celion (m), blir konsekvensen att barnen får färre lärarledda timmar eller sämre läromedel, eller i värsta fall: att en skola måste stängas.
Någonstans ifrån måste ju pengarna tas. Genom sin passivitet medverkar den borgerliga majoriteten till att sänka elevbidraget och därmed äventyra den gotländska skolorganisationen nästa år.
Försämrar skolans kvalité
Den borgerliga majoriteten talar ständigt om att skolan skall ha ett ökat kunskapsfokus. Det kan bli svårt att komma någonstans alls med en sådan ambition, om man samtidigt sänker elevbidraget för nästa år. Att bibehålla den goda kvalitén i skolan med minskade resurser är inte direkt lätt ordnat.
Lättare och betydligt mer hedervärt hade varit om Lena Celion (m) vid måndagens fullmäktige helt enkelt medgett att Bun behöver de medel som i och med felaktiga prognoser har plockats bort. Det hade varit fråga om en återställare och ingenting annat.
Den nonchalans som Lena Celion (m) visar är förbluffande, men också skrämmande. Med all önskvärd tydlighet visar nu den borgerliga majoriteten att man har för avsikt att sänka elevbidraget nästa år, men i talarstolen i fullmäktige sa Lena Celion (m) något helt annat.