Fler i arbete är rättvist

Foto: UPI

Gotland2008-10-16 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den ekonomiska krisen, situationen på arbetsmarknaden, trygghetssystemen och skatterna är alla aktuella frågor. Som väntat var det också dessa frågor som kom att dominera onsdagens partiledardebatt i riksdagen. En omgång som regeringsföreträdarna, med den nya tuffa och mer slagkraftiga stil man tillägnat sig, får anses ha vunnit.
Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin blev vid flera tillfällen ordentlig avklädd under debatten. Äran för detta fördelade sig ganska jämnt mellan de fyra partiledarna på regeringssidan.
Skickligast i denna del var kd:s Göran Hägglund. Han drog också ned spontana skratt när han redogjorde för socialdemokraternas vingliga linje i skattepolitiken. En linje som inneburit att man i skattefråga efter skattefråga först varit emot och sedan för. Hägglunds obesvarade fråga till Sahlin, blir det acceptans för det tredje steget i jobbskatteavdrag i nästa budgetmotion, var därför ytterst berättigad.
Som god tvåa i "stripteasen" av den socialdemokratiska partiledaren kom centerns Maud Olofsson. Detta när hon frågade vad det är "som är orättvist med att folk får jobb?". För finns det något som mer uttalat befrämjar rättvisa än när människor får hjälp att gå från utanförskap till arbete?
Folkpartiets Jan Björklund var ett plågoris mot såväl Mona Sahlin som miljöpartiets Maria Wetterstrand. Detta då han pekade på deras stora åsiktsskillnader om allt från infrastruktur till skolpolitik.
Statsminister Reinfeldt, möjligen med viss träningsvärk och mjölksyra i kroppen, var mindre rörlig i både tanke och fotarbete i den här debatten. Så har också den regering han leder oerhört svårt att förklara varför det var nödvändigt att gå så hårt åt arbetslöshetsförsäkringen.
Det går att tvista om hur stor effekt det omfattande utträdet från a-kassorna kommer att ha på kommunernas socialbidragskostnader. Men att det får effekt är oomtvistligt. På något måste människor leva!
Klart ihåligt är också regeringsföreträdarnas tal om höstbudgeten som "ett superpaket" mot krisen. En kris vars djup och omfattning de hade noll och ingen kunskap om när budgeten utformades. Det är helt riktigt att varsel är inte uppsägningar men de kan mycket snabbt bli det. Och då gäller det verkligen, inte minst för en regering som har ökad sysselsättning som främsta mål, att ha hög beredskap.
Läs mer om