Flera stolar kräver bredare bak
Foto: Dan Hansson / Svd / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är inte konstigt. Deras egen ordförande har varit delaktig i att dela ut stora bonusar, samtidigt som hon själv tjänat en bra slant på sina styrelseuppdrag. Medan de själva drabbas av varsel, får gå på grund av att de "bara" hade ett vikariat och ser arbetskamrater som redan stämplat ut. Det är lite väl långt mellan golvet och toppen.
Wanja Lundby-Wedin kunde ha skött sitt styrelseuppdrag i AMF bättre, det är solklart. Hon avsäger sig nu styrelseuppdraget i AMF. Samtidigt så avgår hon från några andra styrelser och interna fackliga uppdrag. Hon ska fokusera på att vara ordförande för LO. Det viktigaste är att få medlemmarnas förtroende tillbaka. Och göra det som de flesta anser vara LO-ordförandens uppdrag.
Samtidigt ska LO utbilda de som sitter i styrelser och redovisa tydligare vad man gör med sitt ägande, vilket är en bra början.
Sitter på flera stolar
Wanja Lundby-Wedin får ta på sig ulvkläderna för något som är ett vanligt och svårhanterligt problem inom arbetarrörelsen. Nämligen att sitta på dubbla stolar, eller trippla stolar eller ännu fler.
Att vara både arbetarnas företrädare, deras arbetsgivare och en del av kapitalet är att vara på flera platser samtidigt. Det är svårt att veta vems intressen som företräds. Det här är en balansgång som arbetarrörelsens företrädare runt om i landet ständigt måste gå. Vem är jag när jag förhandlar om lönerna i kommunen? Vem är jag på LO:s styrelsemöte? Vem är jag i första-maj-tåget?
När socialdemokrater är valda att styra en kommun är de inte längre bara socialdemokrater som ska kämpa för rättvisa. De ska också vara ansvarsfulla politiker som måste hålla i den kommunala kassan och se till hela kommunens bästa, inte bara idag utan också imorgon. Det innebär att politikerna måste kompromissa med sina egna idéer och ideal. Det blir svårt att förklara för väljarna alla aspekter som måste täckas in.
Nya tider
Arbetarrörelsens värderingar kunde under lång tid implementeras i kommunerna, landstingen och statens politik. Det handlade om att hela tiden förbättra välfärdssamhället och skapa större rättvisa.
Så ser inte det ut längre, det är nya tider. Nu finns våra pensioner på börsen, i händerna på kapitalet. Det klart att LO vill försöka påverka och försvara sina medlemmar även där. Men när man äger (delar av) ett pensionsbolag måste man anpassa sig till marknadens regler. Då kan man inte skylla på någon annan om man inte gjort sitt jobb eller fullföljt sitt uppdrag. Arbetarrörelsen måste välja väg.
Det går inte att samtidigt föra en politik som ställer upp på marknadens villkor och sen kräva att de företrädare för arbetarrörelsen som spelar efter dessa regler ska avgå.
Det är dags för arbetarrörelsen att ta sig en större funderare på sin roll. Vad ska arbetarrörelsen göra? Var ska man finnas representerade? Vad ska man äga? Hur ska arbetarrörelsen driva sina frågor i en ny tid?
Det behövs en bred bak som är välförankrad för att kunna sitta på flera stolar samtidigt. Den baken måste arbetarrörelsen återigen bygga upp.