FN-dagar i parti och minut
Internationella barndagen firas.
Foto: PONTUS LUNDAHL / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Genom åren har FN tagit beslut på beslut om internationella dagar, veckor, år och årtionden. Tanken är god. Att viktiga företeelser i vår värld skall uppmärksammas i FN:s medlemsländer. Uppmärksammas i media, i skolor och av organisationer. Och av FN själv, får man hoppas.
Men det är nog lite si och så med uppmärksamhet och firande. För det finns hela 63 dagar som har proklamerats för uppmärksamhet. Det börjar den 27 januari med minnet av förintelsens offer och slutar den 20 december med den internationella dagen för mänsklig solidaritet. Det är väl en bra avslutning på året just före julen då vi alla förväntas vara just solidariska, medmänskliga och givmilda.
Frågan är om det då sträcker sig så mycket längre än den trängre familjekretsen. Däremellan är det stor spridning av frågor och teman. Välkända är Internationella kvinnodagen (8 mars), Världsmiljödagen (5 juni), Internationella barndagen (första måndagen i oktober), FN-dagen (24 oktober), Aids-dagen (1 december) och så Mänskliga Rättigheters Dag den 10 december.
Mera okända dagar handlar om FN:s dag för offentliga tjänster, telekommunikationsdagen, sjöfartsdagen, internationella dagar för äldre och för lärare, liksom en världsdag för TV.
Min favorit är den internationella dagen för världens berg som inträffar den 11 december. Frågan är om vi denna dag bara skall njuta av bergens storhet och skönhet. Eller på något sätt också skydda dem, trots att berg verkar vara bland det mest stabila i vår värld. Men under miljontals år rämnar även bergen och nya uppstår, ungefär som det står i psalm 103, "berg sjunken djup stån upp".
Internationell dag för öar
Jag saknar som gotlänning en internationell dag för öar. Det får vi försöka skapa opinion för på högsta ort. Och i klimatförändringarnas tid skulle det också behövas en internationell dag för glaciärer och för polarisarna innan de helt smälter bort.
Det finns sex FN-veckor, bland annat Solidaritetsveckan för kamp mot rasism med början den 21 mars och på hösten Nedrustningsveckan (24-30 oktober). Till detta kommer fem internationella år.
Just i år språkens år, med sikte på att skydda och bevara språk och kulturer. Och så planeten Jorden. Med de många hot som finns mot vårt lilla jordklot kan man behöva fundera på det som författaren Harry Martinson så slående uttryckte en gång: "Det är ont om jordklot". Likaså devisen för FN:s första miljökonferens i Stockholm 1972: "Only one Earth." Vi har bara denna enda jord. Men med miljöhot, exploatering av naturresurser och atomvapen finns det anledning att känna oro för vår egen planet. Trots att detta är människans hem.
Tro det eller ej, nu är vi också inne i det Internationella potatisåret. Vi potatisätande svenskar skall förstås vara nöjda med denna uppmärksamhet. Med Jonas Alströmer som introducerade potatisen i världen. För så var det väl?
Så de internationella årtiondena. Nu pågår hela sju FN-årtionden. De handlar om fredskultur och icke-våld, avskaffande av kolonialism, bekämpning av malaria, utbildning för alla med tonvikt på läs- och skrivkunnighet, det livgivande vattnet, världens ursprungsfolk och utbildning för hållbar utveckling.
Allt dessa dagar, veckor, år och årtionden får anses vara angelägna. Men frågan är vilket genomslag denna påbjudna uppmärksamhet kan få i praktiken.
Bäst vore om människan kunde leva på ett naturligt och solidariskt sätt i samklang med naturen året om. Men det är kanske för mycket begärt. Så påbuden från FN lär få fortsätta.