FN ska sätta människan i centrum
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ingressen i FN-stadgan slår fast tron på de grundläggande mänskliga rättigheterna, den enskilda människans värdighet och värde, lika rättigheter för män och kvinnor och för stora, såväl som små nationer.
Det talas om rättvisa, aktning och förpliktelser. Att leva tillsammans i fred som goda grannar. Med denna grund blir FN en moralisk kraft. Det handlar egentligen om att stå fast vid mänsklig anständighet och vanligt hyfs. Solidaritet och medmänsklighet.
Förebygga konflikter
Från detta grundfundament går det, att bygga en värld med människan i centrum. Då blir FN:s roll att förverkliga principerna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som antogs 1948.
Då handlar FN:s arbete om att ständigt vara på sin vakt, att förebygga konflikter, att ha en kapacitet, att tidigt upptäcka konflikthärdar, att läsa den politiska utvecklingen.
Lika viktigt är det att spana in ekonomiska och sociala trender. Och när så konflikter ändå inträffar, gå in med humanitär diplomati, fredsbevarande operationer, medling, förlikning, skiljedom. Allt detta finns redan i FN-stadgan. Instrumenten finns likaså att tillgå.
Ett hinder för en aktiv FN-roll, är staternas suveränitet, som tar över de enskilda människornas behov och skydd.
Interna angelägenheter
Uttrycket "interna angelägenheter" har man hört ofta genom åren. Det har ställt till det för den enskilda människan. Senast i Burma, när Kina i Säkerhetsrådet vägrade gå med på hårda sanktioner mot generalerna.
Händelserna ansågs vara en inre angelägenhet. Med ett sådant synsätt spelar man varje gång diktatorer i händer och den enskilda människan lämnas därhän.
FN har utomordentliga resurser, att peka ut problemen, liksom mänskans behov och situation. Detta sker nästan sömngångaraktigt metodiskt i FN:s många olika organ och institutioner, UNICEF, WHO, UNDP, FAO, UNEP och allt vad de heter. Som bevakar barn, hälsa, utveckling, jordbruk och miljö, för att nu nämna några.
Lägg därtill en lång rad världskonferenser i angelägna och viktiga frågor, som började med FN:s miljökonferens i Stockholm 1972.
Som sedan fortsatt med kvinnokonferenser, vattenkonferens, boendekonferenser, livsmedelskonferens, befolkningskonferens, havsrätt och en ny ekonomisk världsordning.
Med allt detta finns alla fakta på bordet. Uttalanden och ambitioner är ofta långtgående, just då. Man vet precis vad som krävs för att människan skall slippa krig, fattigdom och sjukdomar.
Kunskap finns, men viljan?
Vet precis vad som krävs för att åstadkomma en god miljö, rent vatten, bra boende, god hälsa, rättvisa mellan könen, barns rättigheter med mera.
Kunskapen finns om vad som krävs för ett gott liv för alla. Ekonomin finns för ett gott liv för alla (om inte pengarna går upp i rök på krigsfälten).
Men finns viljan att ta ansvar för FN-stadgan, Mänskliga Rättigheter och kännedomen om människans ofta svåra situation? Finns viljan att sätta människan i centrum?