Följ Finland, finansministern
Foto: Melander Karl
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
För att klara de närmaste åren måste regeringen också se över hur den ska få in mer pengar. Det är dock viktigt att det är intäktsökningar som inte förvärrar problemen. Finansminister Anders Borg kan hämta inspiration från Finland. När den finska regeringen i förra veckan presenterade ramarna för budgeten fanns det två skattehöjningar som också den svenska regeringen bör överväga.
Den ena skatten som den finska regeringen tänker höja är fastighetsskatten. Sverige har ju inte längre någon fastighetsskatt, istället har vi en fastighetsavgift som går till kommunerna. En höjning av fastighetsavgiften skulle ge kommunerna ökade intäkter och därmed gå direkt till att skydda kärnan i välfärden.
Fördelen med en höjning av fastighetsavgiften är att de knappast har några negativa effekter på ekonomin. Den enda nackdelen är egentligen att det är en impopulär avgiftshöjning som kan vara en svårsmält, framför allt för kristdemokraterna.
Kanske kan det gå lättare om regeringen också genomför en annan skattehöjning. Den finska regeringen kommer nämligen också höja alkoholskatten. Sedan den kraftiga sänkningen av de finska alkoholskatterna 2004 har skatten redan höjts vid två tillfällen, senast i januari i år. I oktober kommer nu den tredje alkoholskattehöjningen i Finland.
I Sverige har utrymmet för höjningar av alkoholskatterna begränsats av konkurrensen från Finland, Danmark och Tyskland, där skatterna varit lägre. Under senare tid är det dock tydligt att de svenska kunderna har vänt hemåt. Redan idag är de finska skatterna på öl och vin högre än de svenska. När det gäller konkurrens söderifrån har de senaste månadernas valutakursförändringar gjort att spritturismen inte är lika lockande.
Det gör att regeringen har utrymme att höja skatten på alkohol och använda de pengarna till satsningar som bidrar till att ta Sverige ur krisen.