Föreningsfriheten ett steg framåt
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men kårpolitikerna är nog inte särskilt oroliga för sin framtid. Enligt Ringborg ska kårerna få behålla dagens skattelättnader och ha rätt att utse representanter till högskolornas ledning.
Det lär inte heller bli tomt i kassan. Ringborg vill nämligen kompensera kårerna genom att staten ska bidra med minst 310 kronor per år per heltidsstudent. Sammanlagt beräknas kostnaden bli omkring 95 miljoner kronor. Enligt förslaget ska dessa pengar sparas in genom att 1 100 utbildningsplatser dras in.
Ringborgs förslag är problematiskt, av flera skäl. Om kårerna får bidrag baserat på antalet studenter, alldeles oavsett hur många som väljer att vara aktiva i kåren eller rösta i valen, får kårpolitikerna knappast incitament att förändra sin verksamhet.
Samtidigt är det uppenbart att det behövs reformer. Sedan kårobligatoriet infördes har gruppen studenter blivit allt mer heterogen, medan många kårer har fortsatt att vända sig till unga, barnlösa, festglada studenter. Det rimliga hade varit att kårerna fick fungera som vilka föreningar som helst.
Det är ju inte så komplicerat: om kårerna kan erbjuda en verksamhet som fyller en viktig funktion för medlemmarna, lär de överleva också utan statligt stöd.