Förskolan på Gotland i ovisshet
Alla i den gotländska förskolan lever i ovisshet om hur neddragningarna ska slå.
Foto: Bengt Zettergren
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men den borgerliga regeringen förklarade att de intar en försiktig hållning i förhållande till den internationella lågkonjunkturen.
Regeringen vill ge sken av ett ledarskap som visar att de förstår svenska folkets vardag och behov. En vardag som vi kan se kantas av att antalet varsel ökar dramatiskt dag för dag.
Varsel i öns förskola
Jag anser att regeringen står utan politik för att hantera svenska folkets vardag. Med stor sannolikhet blir personal inom den offentliga sektorn nästa stora grupp som varslas om uppsägning, då skatteintäkterna minskar för kommuner och landsting under 2009 och 2010. Redan nu lever förskolan och skolan på Gotland i en ovisshet inför neddragningar.
Är det att leva i folkets vardag när man ger sig på dessa verksamheter i sin iver att hålla ner ett skattetryck för oss som har höga inkomster och råd att betala skatt? Det är framförallt inom kvinnodominerade välfärdsyrken som dessa besparingar nu i så fall slår. Är det att leva i folkets vardag? Vi ser nu att regeringens politik bidrar till att alltfler förlorar sin sjukersättning eller a-kassa. Trygghetsförsäkringarna försämras. Regeringens arbetslinje har utvecklats till en socialbidragslinje. Detta är inte att leva i folkets vardag.
Jag ska här lämna en kort tydlig bild på ekonomin ur ett riksperspektiv. När vi lämnade regeringsmakten år 2006 hade Sverige ett överskott på 70 miljarder kronor. År 2010 bedöms Sverige få ett underskott på 82 miljarder.
Den borgliga regeringen sänker skatten med 80 miljarder kronor. Detta är skattesänkningsmiljarder som i första hand gynnar höginkomsttagare. Snacka om att politiskt se till sin egen plånbok, när pengarna mycket väl behövs i landets kommuner och landsting.
Skånskt kvinnohus
Som ledamot i socialutskottet deltog jag i utskottets länsresa i veckan, som gick till region Skåne med besök i Lund och Malmö. Det var en mycket givande länsresa. Bland annat besökte jag och några till det nystartade Kvinnofridsprogrammet "Karin" i Malmö.
En samverkanssatsning i specialanpassade lokaler för våldutsatta kvinnor och deras barn. Att under ett tak få träffa polisen, socialrådgivare, gynekologer och rättsläkare. Kopplat till detta finns också skyddade boenden som "Embla", ett skyddat boende för hedersrelaterat våld.
Tanken är att detta ska bli en modell för hela Sverige. Här kan kvinnorna efter en polisanmälan mötas av en trygg, hemlik miljö som utformats kring deras behov.
Hit kan kvinnor, utsatta för våld i en nära relation eller ett sexuellt övergrepp, vända sig för utredning, råd och stöd samt få skador dokumenterade.
En annan viktig uppgift för verksamheten är att sprida kunskap om våld i nära relationer och utveckla nya arbetsmetoder. Jag hoppas verkligen att detta kan bli en modell att följa.
Bättre för barnen
Bekymret är oftast att ett offer i detta sammanhang slussas runt till olika aktörer och ständigt på nytt måste redogöra för sin berättelse. "Karin" är en viktig samverkan som är till gagn för den som befinner sig i en mycket utsatt och i många fall en mycket traumatisk situation.
Inte minst för barnen som lätt glöms bort i dessa sammanhang, vilket man upptäckt och som också låg som grund för startandet av verksamheten.