Ger fler betygssteg mer godtycke eller en seriösare bedömning?
Göran Persson (s) införde som utbildningsminister de kunskapsrelaterade betyg, som nu finns. Jan Björklunds (fp) fler betygssteg är bara en skenreform.
Foto: BERTIL ERICSON
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den nya skolan, som startade med läroplanen 1962 avsåg att ersätta det gamla systemet med relativa betyg efter en femgradig skala 1 - 5 där inga underkända betyg existerade.
Betygen följde något som kallades Gauskurvan, vilket skulle ge sken av vetenskaplighet. Innebörden var i praktiken att varje skola och klass ansågs vara normalfördelad, som det hette. Lika många elever förtjänade högsta betyg 5 som förtjänade längsta betyg 1. Vad betygen stod för visste väl egentligen ingen.
Också denna rättvisa var synnerligen ungefärlig. Kritiken blev hård. 1990 kom en utredning fram till att man i första hand borde avskaffa betygen. Dåvarande skolministern Göran Persson menade att det relativa betygssystemet skulle avskaffas, men att betygen i form av ett nytt betygssysten skulle bestå.
Mäta kunskap och förståelse
En ny betygsberedning kom fram till att det inte bara var sättet att sätta betyg på som var felaktigt, utan att också att själva bedömningssystemet styrde undervisningen mot ett förytligande av kunskapen.
Betyget godkänt (målet) var utförligt beskrivet i centrala dokument medan övriga betygskriterier skulle upprättas lokalt på varje skola. För att bryta med den femgradiga skalans välde infördes fyra betygssteg.
Denna skolevolution - upprättandet av kunskapens värde - innebar att en ny kvalitativ pedagogik utifrån "förståelse" sattes i centrum och "utvärdering" genom seriös bedömning efter tydliga gränser kom istället för godtycke. Men betygen fortsatte likväl att kritiseras, som om ingenting hänt.
Undervisningen fortsatte att bedrivas utifrån den kvarlevande relativa betygsskalans krav. Enkelheten att sätta betyg efter genomsnittet uttryckt i poäng var svår att ersätta med ett betygssystem och en undervisning som krävde möda.
Trots att Persson var den som öppnat för kunskapsbetygen, fortsatte de flesta socialdemokrater likväl att vara anhängare till de så kallade "progressiva" krafter, som förespråkade en betygsfri skola. Man lämnade fältet öppet för en realpolitiker som Björklund, som förstod betydelsen av kunskap och utvärdering.
Perssons kunskapsrelaterade
Idag har skolproblemen också erkänts av socialdemokrater och man är beredd att anknyta till den kunskapslinje som Persson en gång drog upp. Men det nya (nu relativt gamla betygssystemet) har av olika skäl ändå uppfattats som problematiskt.
Klagomålen har fått skolminister Björklund att till synes ge vika för kritiken, utan att ge upp målet. Han vill nu att en ny sexgradig betygsskala A-E införs.
Det är knappast något som gör saken lättare för lärarna, även om det ser ut som en eftergift till dem. Men den nya betygsskalan innebär inte att betygssystemet förändras. Grundbulten, kraven för godkänt ligger fast, betygen skall fortfarande vara kunskapsrelaterade.
För lärarna betyder det fler betygskriterier att hålla reda på och fler bedömningar att göra, vilket snarare ökar utrymmet för godtycklighet än rättvisa. Kriterierna för betygen A, C, och E (godkänt) skall som stöd utformas centralt, däri ligger förändringen, medan de övriga fortfarande bedöms lokalt. Det innebär alltså inte, att vi får ett nytt betygssystem, endast en förändrad betygsskala.
Fortfarande gäller att vi förväntas sätta vår tilltro till att professionella lärare har förmågan att upptäcka om en elev bara snappat ytliga och lösryckta fragment på ett område (E, det som förut kallades G) eller om eleven någorlunda väl förstår vad det handlar om (C, som VG) eller rent av självständigt kan utveckla tankar och analysera begrepp (A, som MVG).
Fler betygsteg en skenreform
Om vi inte kan ha den tilltron, blir det knepigt. Fler betygsteg är bara en skenreform, som inte gör en svår sak enklare, men väl lägger ut dimridåer om rättvisare betyg, bara för att betygsstegen blir fler.
Efter hand skall vi upptäcka det som lärare alltid tvingats inse, att eleverna alltid kommer att tycka att betygen är orättvisa. Det är en mänsklig skyddsmekanism.