Glasbitar och tillsatser i maten
Hur mycket vanilj är det i glassen? Eller är det bara tillsatser?
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men har vi kunnat lita på maten innan glasbitarna? Nej, knappast. Läs Mats-Eric Nilssons bok "Den hemlige kocken - det okända fusket med maten på din tallrik" och du bleknar. Han skriver inte om glasbitar, men väl om en oändlig mängd tillsatser. Tillsatser som vi inte ser och därför inte reagerar på. Tillsatser som vi friskt stoppar i oss. Hur de sedan rumsterar om i kroppen kan vi bara ana.
Industribakat bröd
Låt oss börja med det dagliga brödet. Sortimentet på brödhyllorna i våra butiker är enormt. Jag har räknat till över hundra på ICA Maxi (plus lösbröd och bake off), medans kvartersbutiken nöjer sig med cirka 60 brödsorter.
Det mesta är numera industribakat av tre jättar: Pågens, Lantmännen och Polarbröd. Vi blir förförda av namn på bröden och reklamen. Så vi köper "Farfarskaka", "Må bättre", "Njuta", "Längtan" och "Äntligen".
Men alla är de stöpta i samma form. Jäsningen i ett par timmar har ersatts med höghastighetsmixar som pressar luft och vatten i degen. Degen blir stressad och såväl smak som näringsinnehåll påverkas. Därefter tillsätts allehanda kemikalier för att ge brödet hållbarhet, ökad volym och struktur. När marknadsföringen talar om "en klassisk svensk limpa", kan man fråga sig om enzymet amylas fanns på hyllan i det gamla bondköket. Eller hydrerad vetestärkelse, natriumväteacetat eller kalciumstearoyllaktylat.
Pågens storsäljande Kanelgifflar innehåller 31 komponenter. Så gifflarna får ligga kvar på hyllan för min del. Bröd sägs vara ett mått på ett lands matkultur. Som det nu ser ut har vi inte så mycket att yvas över. Slutsatsen blir: Baka brödet själv med de klassiska råvarorna mjöl av olika slag, vatten och jäst med vissa personliga variationer. Ät och njut ditt eget dagliga bröd!
Nypressat i elva månader
En annan påstådd färskvara är juice. Det finns idag ett stort utbud av "färskpressad juice". Vad tänker vi när vi hör ordet färskpressad? Jo, just nypressad och färsk. Men tji får vi.
Den vanliga Tropicana kan vara upp emot elva månader gammal innan den slinker ner i magen. Tidsfaktorn innebär att smaken försämras och att c-vitaminhalten sjunker. Då blir det till att styra upp med tillsatser av olika slag.
Vaniljen i vår omtyckta vaniljglass kommer ingalunda från klätterorkidén Vanilla planifolia, som gett vaniljsmaken dess namn. Det mesta är istället framställt på olika kemiska sätt, från petrokemisk industri till rötad granved. Visst kan vi fortsätta att äta vaniljglass till efterrätt. Den är inte hälsofarlig, men det är något lurt med smaken. Så kan man hålla på, livsmedel efter livsmedel. Hur kan det till exempel komma sig att Delicatos chokladbollar har 70 dagars hållbarhet? Det vill vi nog inte veta. Och hur är det med livsmedelsjätten Dafgårds 55 000 enportionsrätter som produceras varje dag. Knappast hemlagat. Skaldjurspajen innehåller blott fyra procent skaldjur. Men i gengäld får man 52 andra ingredienser.
316 livsmedelstillsatser
Glasbitar i maten är en påtagligt läskig "tillsats". Nu är både Säpo och Rikskrim inkopplade. Jag blir inte förvånad om det visar sig att glasbitarna är en missriktad protest mot det florerande matfusket.
För vad gör vi med alla tillsatser som Livsmedelsverket och EU godkänt? Nilssons bok avslutas med en lista på 316 livsmedelstillsatser som är tillåtna i Sverige och andra EU-länder. Puh! Vems väl och ve tänker de på, egentligen? Kanske borde Rikskrim ta sig en titt också på "Vårt dagliga bröd".