Glöm inte bort den digitala allemansrätten

Gotland2007-10-26 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I går togs det näst sista steget i beslutstrappan för nästa års budget i Gotlands kommun. Det var då komunstyrelsen klubbade det förslag som sedan slutligt skall fastställas av kommunfullmäktige.
Gotlands kommun har en budget som slutar på mer än fyra miljarder kronor, den exakta decimalen varierar beroende på att det går att redovisa en del transaktioner på mer än ett sätt. I alla fall så ligger skillnaden mellan hur blocken vill fördela resurserna på mindre än en promille på sista raden, dock med vissa omfördelningsförslag mellan olika kostnadsställen. Det måste ses som närmast försumbart i sammanhanget, men ändå är det där som diskussionerna kommer att hålla sig vid kommande fullmäktigemöte.
Beslutet om kommunens budget är dock inte bara ett beslut om siffror under rubrikerna inkomster, utgifter och kapitalförvaltning. I år finns en del medskick om uppdrag som skall göras för mer långsiktiga mål till gagn för Gotlands utveckling. I går kom ytterligare ett sådant, initierat av kommunalrådet Lars Thomsson (c). Det anknyter mycket väl till centerns grundinställning om möjligheterna till en decentraliserad samhällsstruktur. Lars Thomsson vill nämligen att ledningskontoret skall kartlägga bristerna i bredbandstillgången och dessutom presentera förslag till hur dessa brister kan avhjälpas.
Onekligen för det tankarna till det uttryck som myntades inom centern under Lennart Daléus? ledarskap. Han talade då ofta och engagerat om den digitala allemansrätten, det vill säga att statsmakten skulle garantera tillgång till bredband för alla oavsett bostadsort. Lennart Daléus hade också förslag på att de vinster som dåvarande vänsterregering gjorde på att sälja ut delar av Telia skulle användas för att bekosta att säkerställa infrastrukturen med bredband.
Hur det gick med detta vet vi. Teliapengarna gick in i den allmänna kostnadsmassan för svenska statens affärer och bredbandskonsumenter fick förlita sig på den fria marknaden.
I tätorterna finns ett tillfredsställande utbud. Men däremot inte i landsbygdsmiljöerna, vilket visar sig på många håll här på Gotland. Det är i mycket Telia som dominerande aktör som visar sig motsträvigt. Det sägs krävas så och så många abonnenter inom ett och samma område för att Telia skall se det som lönsamt rent affärsmässigt. Det märkliga är att när nu Geab satsar på trådlösa lösningar på Gotland så kommer ganska snart också Telia in och erbjuder stationära och därmed säkrare uppkopplingar i områden där man tidigare visat kallsinnighet.
Förhoppningsvis kommer det uppdrag som i går gavs vid kommunstyrelsen att ta fram alla tveksamheter kring bredbandsutbygganden på Gotland i offentlighetens ljus. För visst är en kund i Grötlingbo eller jag vid sommarvistet i Kvarnåkershamn lika betjänt av en väl fungerande uppkoppling som jag är som fastboende på Signalgatan i Visby.
Läs mer om