I tidigare rapporter har man visat att det verkligen sker en uppvÀrmning och visat pÄ de allvarliga effekter som detta kan fÄ.
LikasÄ att det Àr mÀnniskan som genom sin verksamhet Ästadkommer de utslÀpp som leder till vÀxthuseffekten.
Alla larmrapporter har bidragit till en ökad medvetenhet hos sÄvÀl beslutsfattare som gemene man.
Inte minst har expresidenten Al Gore med sitt prisbelönade engagemang med föredrag, bok och film - En obekvÀm sanning - starkt bidragit i opinionsarbetet som skall kunna leda till nödvÀndiga ÄtgÀrder.
Och det krÀvs nÀr man kan konstatera att utslÀppen av vÀxthusgaser ökat med hela 70 procent sedan 1970. VÀgtransporter och elproduktion har varit de största bovarna. Effekterna har inte lÄtet vÀnta pÄ sig, som vi vet.
KrÀvs ny teknik och vilja
DÀrför kÀnns det hoppfullt nÀr den senaste rapporten frÄn IPCC visar att det Àr fullt möjligt att hantera den globala uppvÀrmningen.
För att fÄ ner utslÀppen till en nivÄ som gör att vÀrldens medeltemperatur stannar vid en höjning pÄ tvÄ grader Är 2030, berÀknas kostnaden nu till knappt 0,12 procentenheter per Är av vÀrldens samlade BNP.
Detta verkar överkomligt, men krÀver fortsatt medvetenhet och styrning. Dessutom krÀvs ny teknik för den nödvÀndiga reduceringen av utslÀppen. Teknik som Àr pÄ gÄng enligt FN-rapporten.
Men det krÀvs ocksÄ att alla hjÀlps Ät. HÀr kommer Gotland och vi sjÀlva in i bilden. I ett riksperspektiv sköter sig Gotland bra som den ekokommun den Àr.
NÀr Svenska naturskyddsföreningen för tvÄ Är sedan gjorde en landsomfattande studie över kommunernas klimatarbete sÄ hamnade Gotland pÄ en hedrande 13:e plats. Gotland tillhörde dÄ ocksÄ de 62 kommuner som har ett ambitiöst klimatmÄl.
Vi mÄste vara i tÀten
Nu gÀller det att hÄlla stÀllningarna och om möjligt avancera mot toppen av denna kvalitetslista.
Kanske Àr kommunen pÄ god vÀg efter den heldag som anordnades i Visby den 3 maj om klimatet och dess effekter pÄ samhÀllsutvecklingen. Det tyder i alla fall pÄ att medvetenheten hÄller i sig.
Men Àven regeringen mÄste driva pÄ. En klimatambition Àr uttalad. DÀr finns bland annat satsning pÄ att minska koldioxidutslÀpp i fattiga lÀnder.
Samtidigt en antydan att kunna tillgodorÀkna sig detta för att slippa en del ÄtgÀrder hÀr hemma.
I vÄrpropositionen flyttas den stora ekonomiska satsningen pÄ klimatÄtgÀrder fram ett Är. Detta kÀnns lite orovÀckande. Sverige borde ligga i framkant i det internationella klimatarbetet. Nog Àr det en obekvÀm sanning att det bekvÀma liv som vi strÀvat efter och nu vant oss vid samtidigt leder till allvarliga konsekvenser för mÀnniskans fortsatta liv pÄ jordklotet. För Àven generationerna efter oss skall vÀl kunna njuta av tillvaron.
Alla kan och mÄste bidra
Nu finns en medvetenhet hos de flesta och dÀrmed skall nÀsta steg kunna tas. Att alla drar sitt strÄ till stacken.
Det kan röra sig om att dra ner pÄ överkonsumtion, se pÄ transportalternativ, anvÀnda bensinsnÄla bilar, se över energiförbrukning hemma och pÄ jobbet, sÀnka innetemperaturen, spara pÄ varmvatten, vÀlja Bra Miljöval-mÀrkta produkter.
Kort och gott miljövÀnliga vardagslösningar som de flesta klarar av. Ofta ger det dubbel effekt - bidrag till klimatarbetet och mer pengar kvar i den egna portmonnÀn. Och pÄ köpet fÄ kÀnna sig lite duktig.