Grunden blir lagd i skolan

Visst har familjen huvudansvaret för hur ett barn utvecklas under sin uppväxt.

Foto:

Gotland2008-01-31 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
 Men grunden till framtiden läggs ändå till stor del i skolan, inte minst när det gäller förmågan att inhämta kunskaper som man har framtida nytta av eller hur man umgås i grupper. Det är nämligen sådant som de flesta av oss senare kommer i kontakt med i arbetslivet. Därför är det viktigt att skolans värld redan tidigt kan styra rätt i de fall där något pekar fel. Om det sedan skall visas genom betyg eller direktkontakter med föräldrar tvistar man om. Betyg är ändå i grunden ett subjektivt utslag även om de nationella proven - de som är lika över hela landet - ger en viss gemensam bedömning.
I dagarna kom skolverkets granskning av de gotländska skolorna. Att det finns en hel del övrigt att önska framkommer i den rapporten, men som i så mycket annat är det betygen som får en stor viktning. Blir eleverna i de olika ämnena godkända eller inte för sitt skolarbete? Och om betygsgranskningen inte ger tillfredsställande resultat vad är det då som måste åtgärdas? Ligger felet hos kommunens skolpolitiker? Eller hos rektorerna? Eller hos enskilda lärare? Eller står det negativa rent av att finna i hemmiljön?
Skolverkets rapport är i grunden kritisk till utbildningen på Gotland. Det måste givetvis alla inblandade ta till sig, men samtidigt får man inte överbetona nivåerna på betygen förrän man kan påvisa en klar trend under en längre tidsperiod.
Ovan till vänster ses till exempel hur många elever i respektive skola som har minst godkänt i sitt slutbetyg från grundskolan. Givetvis måste hela kedjan av inblandade noggrant analysera dessa siffror, som exempelvis för Fårösundsskolan där andelen ökat från 2005 års procentsiffra på 57,1 till 2007 års på 75. Eller att Högbyskolan med samma årsjämförelse minskat från 82,5 till 70.
Tolka nu inte detta till att jag underskattar betydelsen av sådana här rapporter. Det är tvärtom, men med påpekandet att det gäller att in i minsta detalj analysera siffrorna. Beror det på helheten i skolan? Eller har ett "skolkgäng" fått fäste och drar ner denna helhet? Eller har en populär och kunnig lärare bidragit till att en skola markant höjt sin kunskapsnivå?
När det gäller det sistnämnda så får vi i en teveserie, som snart inleds, se vilken inverkan läraren har på eleverna. I en skola i Malmö har man samlat åtta erkänt skickliga lärare i respektive ämne för att i en serie program redovisa eventuella förändringar. Något ovetenskapligt men nog så spännande. Inte bara för skolan i Malmö utan troligen också för skolorna på Gotland och alla andra ställen i Sverige.
Läs mer om