Häng med i svängarna kring fenomenet skottår
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den som själv vill botanisera kan gå in på nätet och googla. Om man inskränker sig till sidor på svenska så får man länkar till cirka 26700. Men den som går in ser då att allt inte är särskilt upplysande om just fenomenet skottår. Mycket gäller att just på skottdagen är det fritt fram för alla tjejer att fria till killar de vill gifta sig med. Men det har vi väl lämnat bakom oss sedan långliga tider i vår strävan mot ett mer jämlikt samhälle?
Inklämd i februari
Eftersom tjejernas frihet att fria var knuten till just skottdagen så gäller det att hänga med i almanacksändringarna. Nu på fredag, alltså den 29, står det skottdagen i almanackan i stället för en namnsdag. Så gjorde det även 2004 och 2000. Däremot var skottdagen i vår nuvarande almanacka ända fram till och med 1996 inlagd den 24 februari.
Försök förklara det den som kan. Jag har botaniserat på nätet och inte funnit någon förklaring till varför den lades in den 24 och inte som nu är gjort på den dag som faktiskt är extra i almanackan.
Fram till 1996 innebar det ju faktiskt att namnsdagarna för den 24 till och med den 28 februari ruckades en dag. Ett så vanligt namn som Maria hade tre år namnsdag den 28 februari och vart fjärde den 29.
Lätt att räkna ut
Själv har jag aldrig haft problem med vilka år som är skottår eller inte, men det är tydligen andra som har att döma av träffarna på Google.
Skottår är de år vars årtal är jämt delbara med 4. Under matematiklektioner i tidiga skolår fick vi inpräntat att alla tal vars två sista siffror är delbara med 4 också är det i sin helhet. Så när man har år 2008 behöver man alltså inte ställa upp hela talet till division, det räcker med att konstatera att 08 går jämnt upp i 4.
Trots det finns på nätet lathundar vilka år som varit och vilka som kommer att vara skottår. Möjligen kan det bero på att det finns ett undantag i regeln om jämnt delbart med siffran 4. Det är alla årtal som slutar på 00. De måste också vara delbara med siffran 400. Alltså var år 1600 skottår men inte år 1700, 1800 eller 1900. Och efter samma mönster blev år 2000 också ett skottår.
Varför skottår?
Förhoppningsvis har det här resonemanget varit något så när lätt att hänga med i, det är ju hanterbara siffror. Går vi däremot in på varför det överhuvudtaget finns skottår så blir det lite mer komplicerade storheter att räkna med.
Ett år är den tid det tar för jorden att gå ett varv runt solen. Men den tiden har man inte kunnat dela in i exakt lika stora tidsperioder, dygn. Det tar oss 365,2422 dygn att tillryggalägga vårt årsvarv. Med dygnets 24 timmar är det då också logiskt att vi vart fjärde år lägger på en dag för att inte komma helt i otakt med årstiderna. (Parentetiskt kan sägas att just i år finns det många som tycker att vi ändå är ur led med invanda årstider.)
Skulle vi med skottårstekniken hamna exakt borde vårt årsvarv tagit 365,25 dygn och där får vi förklaringen till att vi tre gånger på 400 år kompenserar genom att hoppa över skottdagen eftersom varvet är 365,2422 dygn.
Fram med miniräknaren och se om det här stämmer. Det visar sig då vara lite underkompenserat att bara ta bort tre skottdagar under 400 år. Det gör att det här felet växer till cirka ett dygn vart 3000:e år. Vår nuvarande kalender, den Gregorianska, gäller sedan år 1582. Så egentligen har vi kommit ungefär 0,13 dygn fel vid det här laget.
Det betyder att vi har ett dygns fel när vi närmar oss år 4582, det vill säga när nuvarande tideräkning med sin underkompenserade skottårsmatematik verkat i 3000 år. Om jag hade haft möjligheten att kontrollera så är jag säker på att detta rättats till innan vi är där.