Hejda statens kontrollbehov
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Integritetsskyddskommittén har haft ett mycket brett uppdrag - att "kartlägga och analysera sådan lagstiftning som berör den personliga integriteten". I mars förra året kom ett första delbetänkande, där man riktade skarp kritik mot att de folkvalda ofta struntar i integriteten.
Kräver noggrannhet
Lagstiftning som kränker integriteten kan i vissa fall vara befogad, men då krävs noggranna proportionalitetsbedömningar först.
Sådana uteblir ofta helt - och när de görs är de inte sällan slarvigt genomförda. Fördelarna med det lagförslaget lyfts fram, medan integritetsproblemet avfärdas i en mening.
Detta vill kommittén nu åtgärda genom att skriva in integritetsskyddet i grundlagen. Förhoppningen är att riksdagen ska bli mer försiktig när det gäller förslag som handlar om att kartlägga och övervaka medborgarna.
Dessutom vill kommittén införa ett förbud mot smygfotografering och smygfilmning i hem och privata miljöer. Det återstår att se hur förslaget samverkar med existerande lagstiftning, eller hur det kommer att tolkas i rätten, men avvägningen som kommittén har kommit fram till verkar rimlig.
Det finns exempel på rättsfall där de misstänkta inte har kunnat fällas, trots att de smygfilmat människor i privata, känsliga situationer. Den luckan borde tätas, på ett eller annat sätt.
Kommittén vill också liva upp integritetsdebatten i Sverige, bland annat genom att regeringen varje år ska få lämna en rapport till riksdagen om utvecklingen på integritetsskyddsområdet.
Förhoppningsvis kan det ge resultat, på sikt. Under de senaste åren har olika integritetskränkande lagförslag kritiserats och diskuterats i medierna. Men tyvärr är detta ingen folklig fråga, åtminstone inte i dagsläget. Tvärtom har flera opinionsundersökningar visat att allmänheten tycks prioritera säkerhet och brottsbekämpning framför integritetsskydd.
Till exempel visar en undersökning från Statistiska centralbyrån från 2007 att nio av tio anser att hemlig avlyssning av datorer och buggning är bra för att bekämpa brottslighet. Åtta av tio anser att oskyldiga måste finna sig i att bli telefonavlyssnade eller kameraövervakade, strax över hälften vill att hela befolkningen ska DNA-registreras.
Fredlig demokrati
Svenskarna verkar vara så vana vid att leva i en fredlig demokrati att de förväntar sig att staten alltid arbetar för samhällets bästa. Men en sund misstänksamhet mot staten behövs för att hejda maktmissbruk och övertramp.
Förhoppningsvis kan kommitténs förslag leda till en levande integritetsdebatt, som i sin tur kan göra lagstiftarna mer uppmärksamma på integritetsfrågorna.
Riksdagen är en spegling av allmänheten. Om vi vill att riksdagen ska skydda vår integritet gäller det också att sätta press på riksdagsledamöterna.