Hela grisen måste säljas
Foto: TOMAS MUNITA
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Kommer ni ihåg hur det var under den brinnande högkonjunkturen? Allt var möjligt, det talades om den nya supercykeln, vi skulle inte drabbas av lågkonjunktur igen. Cyklernas upp- och nedgångar skulle därmed vara brutna!
Jordbruket påverkas också
Idag känns det som drömmarnas värld. Många har landat, en del kraschlandat. Hur lång tid det tar innan allt vänder har vi föga att säga till om i Sverige. Med en liten öppen ekonomi, så påverkas vi av allt som händer i omvärlden. Det som trots allt känns bra är att det svenska banksystemet känns stabilt i jämförelse med många andra länders.
Även jordbruket påverkas av lågkonjunkturen. Det märks redan i en förändrad efterfrågan, till exempel vilken typ av kött konsumenten väljer. Danish Crown, ett av Europas största slakteriföretag känner av en ökad efterfrågan av fläskfärs, och en minskad efterfrågan av ädlare detaljer. Som bekant är det hela grisen som skall säljas, för att få ekonomi i affären. Även efterfrågan av mejeriprodukter, framförallt de med mervärde kan sjunka när köpkraften minskar. En fördel i finanskrisens svallvågor kan vara att byggkostnaderna kanske äntligen sjunker, och att tillgång till arbetskraft ökar. Vi har förhållandevis låg belåning i svenskt lantbruk. Men omvänt kan en högre ränta och försämrad likviditet i banksystemet betyda att lantbruket kan få problem med att finansiera investeringar, och även en begränsad tillgång till rörelsekapital.
Stigning från låg nivå
Lantbrukets styrka är att det finns substansvärden i våra företag, vi har jord, byggnader, maskiner och djur. Även om markpriserna procentuellt har stigit mycket de senaste tio åren, och även om vi ökat vår belåning i det svenska lantbruket med ganska stora tal, så är det från en låg nivå. Lantbruksansvariga i bankerna uttalar samstämmigt en vilja att vara med på tåget. Vi gör en jämförelse med våra danska grannar igen. Markpriser på 300 000-350 000 kronor har varit vanligt. Belåning och strategier ligger på en helt annan nivå än vad som är praxis i Sverige. Det danska lantbruket har finansieringskostnader som är 4,5 gånger högre än EU-genomsnittet! I dessa tider känns det verkligen som en konkurrensnackdel.
Här har vi något att lära
Vad går då danskarnas ökande belåning till? Ja, de växer i storlek som vanligt. Men de investerar även i andra verksamheter, vindkraftverk, köper egendomar i utlandet och värdepapper. Det skall bli intressant att följa hur danska lantbrukare tar sig igenom finanskrisen. Här kan vi nog lära oss något om riskhantering. Vilken risk kan och vill jag ta? Vilka hjälpmedel kan jag använda för att ta just den risk jag bestämt mig för? Företagare som tänkt igenom dessa frågor är bättre rustade att möta konjunkturens svängningar. För svänga, det kommer det att fortsätta att göra!