Henrys stolpskott kommer tillbaka

Gotland2008-02-16 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ja, det här varumärket, och den här nunan har ni inte sett på ett bra tag. Det är visst en och annan som undrar, vart fasen han tog vägen? Jo, det är helt enkelt så att jag varit i den gotländska sjukvårdens omsorg och är numera i den gotländska äldreomsorgens omvårdnad.
Det senare innebärande att jag är i vad man kallar "särskilt boende", och detta i Hemse vårdcentra, omskött och servad av den mest fantastiska personal, ja helt underbara människor!
Människor, som vår kommun och våra beslutsfattare bör vara oändligt tacksamma för att dom finns, och vill åtaga sig de här jobben för de löner de får! För det är väl ungefär så, att det går cirka fyra vårdar/skötarlöner på en kommundirektörslön.

Smäll på balansorganet
Men varför är jag då här? Jo, jag råkade ut för en smäll på balansorganet, innebärande att det blev slut med gåendet. Det kom att handla om rullstol.
Först nu de senaste veckorna har det med de fantastiska Hemse-ledsagarnas hjälp börjats med rollatorgång. Det där med att tappa balansen, kan ju annars ge anledning till lite små funderingar kring läkemedelsuppfinnarnas roll.
Det har ju utvecklats medel, alkohol bland annat, som gör att man tappar balansen vid för mycket inmundigande. Men man har ännu inte lyckats få fram något medel med motsatt effekt, således att hjälpa den att återfå balansen, som förlorat den av helt andra orsaker än starka drycker. Men man har kanske inte här gjort lika stora ansträngningar?
Rent allmänt känns det väl rätt hyggligt, fast man har ju börjat fundera på vad det kommer att stå i nekrologen förstås. Om nu någon skriver en sån, familjeredaktionerna är ju underbemannade!

Biskopskåpa eller höftskynke
Har det då under den här bortovarotiden inte hänt en hel del saker, som kunde gett "stolpskottsanledningar". Jodå, till exempel så kliade det lite i fingrarna när vi läste om priset på biskopens nya kåpa, 138000 kronor (etthundratrettiåttatusen) kronor.
Det skorrar lite falskt i en värld där ett antal hundra miljoner medmänniskor inte får ihop till ett nytt höftskynke ens. Och våra kåpbärande biskopar skall ju vara de främsta företrädarna för och meddelarna av kärlekens budskap!
Det ska även bli ny chefredaktör på grannredaktionen, Hans E. Andersson går i pension. Man var naturligtvis nyfiken på vem som blir efterträdare. Skall det bli någon från centerns Thatcher-flygel, eller blir det som när man valde ny distriktsordförande, någon från den humana sidan? Eller Björn Larsson, för att tala klarspråk.
Vi vet nu att det blev Eva Bofride, och hon är väl definitivt inte någon Thatcherfalangare. Nej, Eva Bofride är säkert ett för alla parter gott val, som vi läsare hälsar hjärtligt välkommen!

Slitekajen och ohederlighet
Så är det svårt att låta bli att lufta ett par små funderingar kring det här med gasledningen och kajen i Slite.
Om jag förstått det hela rätt, så är det en majoritet som tacksamt tar emot drygt 50 miljoner kronor från det rysk/tyska gasbolaget till stor ombyggnad av Slitekajen. Samtidigt är det en ännu större majoritet i samma församling som säger nej och aktivt motarbetar den gasledning vars byggande kajen skall betjäna.
Här föreligger det något av politisk ohederlighet. Säger man nej till ledningen, borde man ju i all rimlighets namn tacka nej till kajpengarna också!
Eller omvänt, ett ja-tack till kajen borde ju i varje fall innebära att man avstår från att aktivt motarbeta ledningen. De båda objekten hänger ju så intimt samman. Som sagt var, det handlar om politisk hederlighet och trovärdigdito!!
Ja, det får räcka så här den här gången, ta det som ett tappert försök till comeback. Vi får se hur det blir med kontinuiteten!
Läs mer om