Höjs patientavgiften för att betala den sänkta skatten?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är dessutom inte bara ett exempel. Om den borgerliga majoriteten får som den vill, är det snart ett faktum. Kommunstyrelsen idag föreslås besluta, om en höjning från 150 kronor till 200 kronor. Höjningen kan verka futtig. Ändå rör det sig om höjning på 25 procent i ett enda slag. I en ansträngd privatekonomi kan det vara den femtiolappen, som avgör om man söker vård eller ej.Kanske går man då och drar med sin åkomma ännu någon dag. Blir detta sedan till ett mönster, vilket det lätt blir, om man har en ansträngd ekonomi, byggs ohälsan på. Höjd patientavgift bäddar för ohälsa. Detta ligger i samma klass som borgerlighetens tankar om en extra karensdag. Något som också kommer göra människor tveksamma, till att ta sina sjukdomar på allvar. Ohälsan kommer att öka lavinartat. Ohälsan blir priset för den borgerliga majoritetens skattesänkningar. Är det värt priset? Dyrast i landet
Höjningen skulle dessutom föra upp Gotland i toppen bland landets kommuners patientavgifter. Det är inte direkt något att vara stolta över. Möjligtvis skulle vi kunna känna stolthet om vi visste att en bättre och mer tillgänglig vård var att vänta. Några sådana garantier finns emellertid inte. Höjningen förväntas generera två miljoner kronor till den kommunala kassan. I hälso- och sjukvårdsnämndens budget är det ett marginellt tillskott. Inte är det heller någon lösning på det underskott, som nämnden dras med. I privatekonomin gör pengarna desto större skillnad. Det får aldrig bli en plånboksfråga, vem som har råd att söka vård eller ej. Ändå är det just det som håller på att ske! Den borgerliga majoriteten har ännu inte medgett, att de hopskrapade slantarna skall utgöra medel i en skattesänkning. Men, något geni behöver man inte vara, för att kunna räkna ut att så kommer att bli fallet. Mönstret är smärtsamt tydligt. Medel plockas från allas vår gemensamma välfärd för att utgöra grund för skattesänkningar åt de som redan har mer än nog.Vid det här laget bör det stå klart för alla och envar, vad det blev av de tidigare skattesänkningarna, som utlovades av de borgerliga, såväl lokalt som nationellt. De förmögna fick mest. Sänkt skatt ger högre avgift
Av den omtalade 1000-lappen blev det ytterst lite kvar. Kalaset betalades av arbetslösa, sjuka och till viss del pensionärer. För övrigt en grupp, som blir osedvanligt lottlös i ett borgerligt Sverige. Sedan valet 2006 har tappra försök gjorts av den borgerliga majoriteten att rasera välfärden. Nu står alltså sjukvården på tur, en av de grundläggande funktionerna i ett välmående samhälle. Hur långt är man egentligen beredd att gå, för att tillfredsställa de fetaste plånböckerna?