Hur mycket har man försökt?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Att det är problem mellan nämnd och förvaltning har man förstått sedan länge. Det har flera gånger visat sig att man agerar utan att förankra hos varandra.
Målstyrningen verkar fungera bättre i de andra kommunala nämnderna. Revisorerna framför kritik att uppdragen om "anpassning av verksamheten" har varit luddiga från nämndens sida men så fungerar det i de flesta verksamheter. Det är i verksamheten man har kompetensen om detaljer och vet bäst vad som är görligt. Nästa steg i ordningen är att man presenterar sina förslag till nämnden och om det krävs förändringar av principiella art så ska det behandlas politiskt.
Om samarbetet inte fungerar är det den politiska ledningen som ska ställas till ansvar och att det finns "förbättringsmöjligheter" på den fronten står klart. Om det inte går att lösa på grund av personliga motsättningar måste personer flyttas på.
Däremot är jag förvånad över den politiska färgningen av revisorernas rapport. Revisorerna ifrågasätter att politikerna inte gjort som tjänstemännen föreslagit och lagt ner "olönsamma" skolor.
Det är anmärkningsvärt att revisorerna inte ens nämner att det är ett politiskt ställningstagande att vi ska ha skolor även på den gotländska landsbygden och att vi är beredda att ta kostnaderna för det.
När revisorerna till och med skriver att de instämmer i oppositionen syn på saken gör man verkligen politik av sin granskning.
Att rapporten också ensidigt skildrar hur samarbetet (inte) fungerar mellan den kommunala skolan och friskolorna gör att det också är svårt att få en heltäckande bild. Det är bara barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemän som tillfrågats och deras svar säger en del. De anser inte att det går att samarbeta mellan konkurrerande aktörer.
Med dessa faktorer i åtanke är det lätt att känna skepsis till om rapporten verkligen grundas på en opartisk granskning.
Merkostnaderna med friskolorna har till stor del orsakats av att man inte "anpassat verksamheten" utan har kvar kostnaderna i den kommunala verksamheten. Frågan jag ställer mig efter att ha läst rapporten är hur mycket man har försökt när man redan från början har inställningen att det inte går att samarbeta.