Hur ska friskolorna finansieras?
Brittis Benzler (v) har ställt en rad frågor till barn- och utbildningsnämndens ordförande Lena Celion (m) om hur hon anser att merkostnaderna för de nya friskolorna ska hanteras.
Foto: Zettergren Bengt
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vad det kan kosta, och vilka andra konsekvenser det kan få för skolan på Gotland, har däremot inte kommit fram i debatten.
Kostnaderna för friskolorna?
Jag har därför ställt en rad frågor, en interpellation till barn- och utbildningsnämndens ordförande Lena Celion om hur hon anser att kostnaderna för de nya friskolorna ska hanteras.
En del av frågorna vill jag ställa också här i tidningen, så att fler kan ta del av svaret. Interpellationen besvaras vid fullmäktiges sammanträde den 26/11.
På BUN sammanträdet i september tillstyrkte nämndens majoritet ansökan från ett stort antal friskolor. Vilka som får tillstånd att starta avgörs senare av Skolverket.
Om de som får tillstånd sedan startar till hösten 2008, och hur många elever de får kan ingen säkert säga. Det gör att det är, och ända till i sommar kommer att vara så stor osäkerhet att möjligheterna till anpassningar av den kommunala organisationen redan till hösten 2008 är mycket små. Till efterföljande läsår blir dessa möjligheter större.
Om dessa skolor startar, när, hur många elever de får och vilken inverkan de får på den kommunala skolan är givetvis olika. Generellt kan man säga att grundskolorna och gymnasieskolorna har olika effekt på den kommunala organisationen och ekonomin.
Jag vill veta hur du, Lena Celion avser att hantera dessa effekter.
Hur stora beräknas merkostnaderna för de nya grundskolorna (När, Eksta och Fardhem) bli år 2008 om de behåller det antal elever som går i dem nu?
Hur stor beräknas merkostnaden bli på sikt, om den nuvarande kommunala skolorganisationen behålls?
Hur anser du att dessa merkostnader ska finansieras?
Har du för avsikt att ta initiativ till några förändringar av den kommunala skolorganisationen?
Påverkan på gymnasieskolan
För gymnasierna är de ekonomiska konsekvenserna mer svårbedömda. Den kommunala gymnasieskolan är mycket konkurrenskraftig.
Därför tror jag inte att de privata gymnasieskolorna fyller alla de platser man ansöker om att få starta. Nya skolor kommer inte enbart att ta elever från de kommunala gymnasieskolorna, utan också från andra frigymnasier.
Men, hur stora blir merkostnaden hösten 2008 om de fyller 10 procent, 20 procent eller 50 procent av platserna för årskurs ett? Hur stor blir merkostnaden när skolorna har tre årskurser elever? Vilka omställningskostnader kan man räkna med för de kommunala skolorna?
Hur anser du att dessa kostnader ska finansieras?