I Almedalen finns inga gräddfiler
Foto: Melander Karl
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag har njutit lika mycket som jag har svettats och undrar hur man ska kunna toppa årets Almedalsvecka nästa år, valåret 2010.
Det blir svårt.
Det här var veckan då man kunde höra Anders Carlgren, Fryshuset, helt utan ironi utbrista: "Länge leve Svenskt Näringsliv!" för att nästa dag höra en moderat finansminister anklaga samma organisation för att vara en ideologisk megafon.
Underbart.
*
I Almedalen råder fullkomlig demokrati. Det är fantastiskt roligt att se Alexander Bard med hundögon be om ett ledigt bord på uteserveringen men nekas av servitrisen som utan krusiduller eller någon extra uppmärksamhet, enkelt konstaterar att det finns andra som står i kö för bordet.
Än mer fascinerande var det att se kulturministern stå och trängas i dörren utan att ens komma in på den av det egna partiet arrangerade debatten om journalistikens eventuella död.
I Almedalen finns inga vip-köer eller gräddfiler. Veckan, som ju är en kakofoni av demokrati, är demokratisk ut i fingerspetsarna.
Det är så vackert så man kan bli religiös.
*
När jag sitter med programmet och ska välja ut vad jag ska gå på finns det tre olika spår: att det har direkt bäring på Gotland, eller att det är någon hjärtefråga eller något jag känner att jag behöver lära mig mer om.
Ett seminarium handlade om fylleriet på Sommar-Gotland. Polis Fredrik Persson beskrev bland annat att en stor del av den sprit som man beslagtar av underåriga kommer från Tyskland. Att det finns folk som har det som jobb, man åker ner, packar en skåpbil full med sprit för att sedan sälja hemma med god förtjänst.
Jag har två åsikter om detta. Den första är att om man har så stora utgifter för alkohol att man tycker att det är både värt och prisvärt att köpa sin sprit svart från Tyskland, då ska man nog tänka över sina alkoholvanor en stund.
Det andra är att om man med berått mod tjänar pengar på att sälja sprit till underåriga då är man en riktig skitstövel.
På tal om alkoholpolitik så blev jag uppringd av en UNF:are som tyckte att jag spred lögner om deras aktion mot två kvinnor som propagerade för sänkt alkoholskatt i Almedalen.
Hon som ringde var ledsen över hur UNF hade framställts och menade att det i själva verket varit tvärtom. Det var företrädaren för Sveriges Bryggerier som uppträtt hotfullt mot ungdomarna.
Två starka lobbyorganisationer som båda har ett intresse av publicitet och uppmärksamhet. Som journalist ska man vara ytterst lyhörd för vilka intressen som ligger bakom olika nyhetstips. Men för den skull kan man inte låta bli att berätta om saker som händer.
Efter samtalet gick jag tillbaka till artikeln, som jag refererade till i gårdagens ledare, och kan bara konstatera att båda sidor kom till tals enligt konstens alla regler.
Är det då viktigt att rapportera om en händelse där två sidor säger helt olika saker om vad som hänt? Inte alltid, men i det här fallet tycker jag att det fanns ett klart allmänintresse. Inte minst eftersom det också skapade en debatt och frågan fick en större innebörd än bara för eller emot sänkt alkoholskatt.
Vilket jag för övrigt är emot.