I Israel är välfärden bra
Med små undantag är välfärden mycket bra för israelerna i Israel.
Foto:
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det som man tydligt ser när man är i Jerusalem är att antalet bosättningar hela tiden ökar i antal. Av rädsla för att den demografiska balansen ska rubbas, så upplåts konfiskerad mark till byggandet av nya bosättningar.
I nuläget finns flera hundra tusen bosättare i östra delen av Jerusalem, den del av staden som annekterades efter kriget 1967. Både annektering och bosättningar strider mot folkrätten!
Egen järnväg och motorväg
Men vad bryr sig israeliska regeringen om det? Syftet de har, är ju att se till att antalet palestinier inte får överstiga tjugoåtta procent av Jerusalems befolkning. Alltså, upprätthålls detta genom en kolonisering, så att man kan behålla en judisk majoritet i staden. Jag har svårt att förstå, hur man kan hysa en så stark motvilja mot ett annat folk så minutiöst.
Det är inte nog med att man nu färdigställer en egen järnväg, nu byggs det också nya fina breda motorvägar, som förbinder de olika bosättningarna med varandra. Raka spåret från en bosättning till den andra, snabbt, enkelt och utan risk att behöva möta en palestinier!
På det viset behöver man aldrig köra igenom de palestinska byarna. Fast, israelerna vänder det så klart till sin fördel och säger att palestinierna inte ska behöva störas av israelernas genomfart. I Israel är det en välfärd som heter duga. Det är bara att åka till den västra delen av Jerusalem, så tror man att man stigit in i en annan värld. En värld fylld av vackra affärer, restauranger och kaféer. För att inte tala om vilket uteliv det är.
Längs de stora vackra paradgatorna strosar människor runt, och hälften av dem är nog militärer med skarpladdade vapen. Kan inte låta bli att fundera på när alla militärer gjorde lumpen på Gotland. Inte fick väl de springa omkring med sina vapen på stan hur som helst.
En hel del självmordsbombare
Nej, inte känns det så väldigt bra här inte. Ska man gå in på en restaurang, så får man snällt plocka av sig alla metallföremål man har på sig. Man blir genomsökt precis som i den värsta säkerhetskontroll på flyget. Nåja, det har funnits en hel del självmordsbombare här, får jag höra.
Efter middag på ett kafé är jag på väg hem till den östra delen av staden. På väg till bilen får jag se något som gör att min blick fastnar. Den fastnar på ett bylte på en trappa mitt på en av de stora gatorna. Byltet visar sig vara en man som ligger och sover på trappan.
Bredvid honom står en halvfull vattenflaska. Ironisk nog så sover han utanför ett skyltfönster, där en bäddad och välkomnande skön säng står precis innanför. Jaha, tänker jag lite elakt, så var det med den välfärden!