Icke-våld är alltid är utmanande

Gotland2008-04-04 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag har gråtit och gråtit och gråtit. Så säger min tibetanske vän Soenam, när jag får kontakt med honom per telefon. Han har just återvänt från en två veckors utlandsvistelse. Jag har gråtit, säger han, när jag läst i tidningar och sett på tv om det som händer i Tibet.
Det är ett misslyckande för båda sidor. Det är synd om båda parter. Våld löser aldrig några motsättningar. Varför talar de inte med varandra? Soenam är uppriktigt ledsen och förtvivlad.

Den tibetanska buddhismen
Soenam är en fin representant för den tibetanska kulturen, där ett kärleksbudskap i grunden genomsyrar tänkandet. Att hela tiden söka förstå sin motpart, som egentligen är en vän och en medmänniska. Försöka se och förstå vad som styr dennes tänkande och handlande.
I den tibetanska buddhismen framhålls: Gör inte minsta skada. Gör så mycket gott som möjligt. Tygla ditt sinne till fullo. Levnadsregler som finns inom de munkar och andra tibetaner som gått brutalt fram i Lhasa. Men frustrationen blev till slut för stor och den tog över de goda och heliga levnadsreglerna. Sannolikt mår de dåligt nu.
Kineserna mår kanske också dåligt nu, därför att de tagit till brutalt våld. Med en begynnande öppenhet mot omvärlden blev händelserna i Tibet allom bekant för världen. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Kineserna säger sig stå över detta, liksom riskerna för det stundande OS i Beijing. Men inåt torde oron finnas och kanske självkritik för missade dialogmöjligheter om Tibet.
Det är ett faktum, att inte ens tibetanerna kräver självstyre eller en självständig statsbildning. Låt vara att de tibetanska ungdomarna vill gå längre, men så är det i varje ideologi och religion. Ungdomarna är otåligare och vill mera. Så skall det vara. Det är en del av demokratin.

Betrakta dig själv omigen
Men de mer officiella tibetanerna kräver främst respekt för sin kultur, sitt språk och sin religion. Grundvärden för varje kultur och minoritetsbefolkning. Grundvärden för varje människa. Detta kallas Mänskliga Rättigheter i det internationella samfundet, som vi alla tillhör.
Tibetanerna ägnar mycket tid åt att meditera, att göra klart för sig vad det är att vara människa. Gå till spegeln, brukar de säga, och betrakta dig själv. Du ser ett underverk med kropp, tal och medvetande. Betrakta dig själv omigen. Det är du som är miraklet, inte spegeln.
Vad säger detta oss? Jo, att varje människa är unik. Att vi måste ha respekt för varje enskild människa, må vi vara tibetan eller kines eller svensk. Varje liv är heligt.
Den tibetanska buddhismen talar ofta om lidandet. Lidande som ger en möjlighet att växa och utvecklas. Livet med dess lidande skapar en utmaning att söka göra det rätta. Men när lidandet blir övermäktigt då kommer tillslut en reaktion, på något sätt, inifrån eller utifrån.

Våldet lönar sig aldrig
Dock lönar sig aldrig våldet, i vart fall aldrig på längre sikt. Samtal, dialog, liksom kännedom och förståelse för sin motståndare leder till andra lösningar än våld.
Icke-våld är alltid utmanande, men lyckosamt på sikt. Se på Gandhis kamp, som fick kolonialmakten Storbritannien på fall. Återstår att se vad tibetanerna på motsvarande sätt kan åstadkomma.
Det gäller att leva på rätt sätt, brukar Dalai Lama säga. Vilket betyder att vi gör oss själva den största tjänsten om vi lär oss leva för andra.
Läs mer om