Inget rätt i att lägga ner rätt
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det kan säkert finnas vinster med att se över organisationen och finna rationaliseringsvinster. Men om man i en sådan utredning helt kopplar bort helhet och samhällsnytta, då blir det inte bra.
Att rycka upp en väl fungerande samhällsinstans som är tätt sammanjobbad med Gotlands tingsrätt skapar såväl en sämre situation för gotlänningarna som sämre förutsättningar för tingsrätten som blir ensam kvar. De samordningsvinster de båda domstolarna har kunnat finna genom åren behöver räknas in nån annanstans om ena parten försvinner. Därmed försvinner också "vinsten" man gör på att dra in länsrätten på Gotland.
Länsrätten avgör cirka 1 000 mål om året. Där finns elva anställda och viss personal delas med tingsrätten. Elva arbetstillfällen är mycket för Gotland och särskilt i denna yrkeskategori.
Det verkar dock inte som om några argument biter på våra makthavare, den 11 juni ska man diskutera frågan i riksdagen och den 15 juni väntar beslutet som innebär att länsrätten på Gotland läggs ner.
I länsrätten avgörs många känsliga ärenden för människor i utsatta situationer. Rätten (staten) lär inte betala resor och uppehälle för anhöriga som man behöver som stöd i en sådan situation. Det handlar ofta om ärenden där man är i tvist med någon myndighet, utan att man själv gjort något för att hamna där.
Innebär dessa uppenbara försämringar för de enskilda människorna mindre än den i sammanhanget lilla besparing man gör på att lägga ner verksamheten i Visby?
Det är svår att begripa.
Hur kan staten å ena sidan arbeta hårt för att skaffa arbetstillfällen till Gotland och med den andra handen plocka bort viktiga statliga arbetstillfällen och en grundläggande service till medborgarna?
Än är beslutet inte taget, än finns en i alla fall teoretisk chans att ändra på liggande förslag.