Internationella Solidaritetsdagen är en väckarklocka att verka för fred

Gotland2007-12-04 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den 26 oktober ägde Arbetarrörelsens Internationella Solidaritetsdag rum. Det var som vanligt en intressant tillställning, där alla vi som deltog än en gång påmindes om varför solidariteten mellan världens folk är så oerhört viktig.
Den gotländska arbetarrörelsen har sitt hjärta i bland annat Palestina, där vi sedan drygt ett år tillbaka har ett projekt i byn Doma.

Förtvivlan i Palestina
Barbro Ullberg-Gardell, som är projektansvarig, har flera gånger tidigare berättat om byn i GT. Under Internationella Solidaritetsdagen berättade hon ytterligare om framstegen i byn, tillsammans med hitresta gäster från mottagarorganisationen i Palestina.
Att se bilder därifrån, höra om människornas livsvillkor ger ännu en dimension till det som händer och sker där. Förhållandena i Palestina är verkligen ljusår från vår svenska verklighet.
Bilder och filmer från området visar människor, vuxna män och kvinnor, som gråter i ren förtvivlan. Detta då de inte vet hur de skall få matransonerna att räcka för familjens överlevnad.
Som om inte det var nog, vatten är också en bristvara. Vatten som vi får ur kranen varje dag, utan att ens betänka hur lyckligt lottade vi är. Rörelsefriheten är även den begränsad, inte minst av de vägspärrar och check points som finns överallt. Till att börja med startades ett kooperativ inom projektet, där flera familjers överlevnad tryggas med hjälp av getter.
Med detta följde utbildning i mötesteknik och marknadsföring -- ett kunskapslyft som idag smittat av sig i hela byn. Nästa steg är att inom projektet samla ihop tillräckligt med pengar för att kunna bygga en brunn, vilket skulle innebära så oerhört mycket för människorna i byn.

Pengar samlades in
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det här aldrig hade varit möjligt om det inte vore för den internationella solidariteten.
Viljan att hjälpa dem som är sämre lottade än vi själva är fantastisk att skåda. Redan under Internationella Solidaritetsdagen samlades flera tusen kronor in.
Samma sak skedde förra året då såväl privatpersoner som organisationer inom arbetarrörelsen öppnade plånboken för att möjliggöra köp av getter till kooperativet. I dagens samhälle är det annars lätt hänt att nöd och lidande till slut nästan blir vardagsmat. Genom media möter vi så mycket misär att vi slutligen inte längre kan ta det till oss. I och med evenemang som Internationella Solidaritetsdagen får lidandet färg och form, hjärtat gråter för de människor vars liv är så mycket torftigare och mer begränsat. Den undran som också än en gång väcks till liv är: hur kan detta få fortgå?
I och med den apartheidmur som Israel uppför, fråntogs byn mer än hälften av sin odlingsbara mark. Att säga att detta ökat fattigdomen vore en grav underdrift.

Verka för fred och välstånd
Våra medmänniskor i andra delar av världen behöver vår hjälp, det får vi inte glömma. Det vi ser i tv-rutan är någon annans vardag. Det bistånd som Sverige kan bidra med gör sådan skillnad.
Världen blöder, ändå tafsar vår nuvarande regering ständigt på biståndsreglerna. Vilken del av det mänskliga lidandet är det man har svårt att förstå? Internationella Solidaritetsdagen är för min egen del varje år en väckarklocka.
En uppmaning om att tillsammans med andra i ännu högre grad verka för fred och välstånd.
Den internationella solidariteten är nyckeln för att kunna få leva i fred här hemma och samtidigt sova gott om nätterna. Då måste vi ta ansvar för våra medmänniskor. Även de som befinner sig lite längre bort!
Läs mer om