Israel för krig mot barnen i Gaza
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Detta är ett krig som upprör de flesta. Ett övervåld och en brutalitet från Israel som får människor att baxna. Bomber som träffar fel, eller? Civila, neutrala människor som träffas av misstag, eller? Vad ligger bakom att FN-byggnader beskjuts och att hundratals barn dödas?
Israel har genom åren fått många sympatisörer för sin långa historiska kamp för ett hemland, även om detta land blivit en märklig och skör konstruktion, något av en skvader. De har också fått världens sympati efter den fruktansvärda Förintelsen under Hitlertiden.
Barn som sprängts
Men när Israel i vår tid gång på gång tar till övervåld, så börjar sympatierna svalna. Israelernas okänslighet för palestiniernas lidande över decennier tycks kunna förklaras av den egna självbilden av Förintelsen och förföljelse under långliga tider.
I slutet av månaden inträffar den årliga Förintelsens Minnesdag. Den är viktig att uppmärksamma, trots det som skett i Gaza. Men det börjar bli fler händelser som kan motivera liknande minnesdagar framöver, Rwanda, Balkan och nu Gaza med den långa förföljelsen av det palestinska folket.
In i min dator får jag många bilder från Gaza. Det är bilder av barn som skadats eller sprängts i bitar. Outhärdliga att se. Hur kan då kriget ha tillåtits fortgå, trots det internationella samfundets vetskap om vad som sker. En kvinna, en mor, inne i Gaza uttryckte det nyligen så hjärtskärande tydligt:
- Hjälp oss! Vi har ju inte gjort er något. Vi har inte skjutit på er och vi har inte röstat på Hamas. Vi kan inte stanna när ni skjuter på oss, men vi kan inte fly för eldens skull.
Ett helvete på jorden. Ett till tänderna rustat Israel för krig mot en hjälplös befolkning i en inhägnad landremsa. Har detta någonsin hänt tidigare i historien? Här tvingas en majoritet av barn leva dag och natt. Hur ser deras liv ut när kriget är över för denna gång?
1745 skadade barn
Protesterna mot Israel har vuxit sig allt starkare hos en bred allmänhet. Men ju högre upp man kommer i hierarkin desto mer tycks engagemanget avta eller svalna.
Vad hindrar statsminister Reinfeldt och utrikesminister Bildt att kompromisslöst och kraftfullt agera när hundratals barn dödas och skadas?
Under den senaste veckan har antalet barn som dödats stigit dramatiskt. Från cirka 200 till 370. Antalet barn som skadats är för dagen 1 745. Lägg därtill att tusentals barns hem har bombats sönder och samman. Till detta kommer tusentals, kanske tiotusentals barn som sörjer förlorade familjemedlemmar, vänner och kompisar.
Nu börjar återuppbyggnadsarbetet, om nu den bräckliga vapenvilan håller. Då tänker många på det yttre, alla raserade byggnader. Men det viktigaste och svåraste återuppbyggnadsarbetet är av barnens inre.
Att hantera svåra upplevelser i sin närhet, sorg, ilska, rädsla, otrygghet och den osäkerhet som finns kvar. Erfarenhetsmässigt ett långt och mödosamt arbete för att kunna ge barnen den trygghet de behöver för ett fortsatt gott liv.
Israel begår krigsförbrytelser
Vi ser under detta krig en bedövande brist på civilkurage att kraftfullt agera mot Israel. Att säga ifrån. Det tycks bara vara "vanligt folk" som förmår visa sin avsky mot kriget.
Man undrar om Israel även denna gång kommer att förlåtas, vilket skulle betyda att siktet är inställt på nya krig och att palestinska barn åter får sätta livet till?
Men det finns klarsynta och modiga undantag. FN:s förre undergeneralsekreterare Hans Corell, som fortsätter att hävda att Israel begår krigsförbrytelser.
Och den ansedde israeliske journalisten Gideon Levy som nyligen skrev i israelisk media, att det kan komma att behöva inrättas en ny specialdomstol i Haag för att behandla Israels övergrepp och krigshetsare.
Mänskligheten har sorg.