Jämlikhet eller frihet för individen?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Leif Y. Dahlberg väljer att missförstå mig (GF 28 juli). Jag skrev uttryckligt att jag inte kan bedöma just den frågan. Jag ser inte tjänstemannen på länsstyrelsen som avundsjuk.
Det mest liberala jag skrivit
Jag tog bara tillfället att svara de socialdemokrater som uttalat missnöje med att inte jag också fördömt regiondirektörens lönehöjning. Och jag har funnit många av utfallen mot Pigge Werkelin just "småaktiga".
Den mening som upprört Dahlberg har han däremot uppfattat helt korrekt. Den är det mest liberala jag skrivit hittills. Väl värd att diskutera. Socialdemokratin befinner sig i skärningspunkten mellan socialismens krav på "jämlikhet" och liberalismens "frihet för individen".
Kommunismen trycker ner
Redan för 100 år sedan tog partiet avstånd från kommunismen. Lenin genomförde sin revolution i Ryssland genom att hänsynslöst trycka ner alla som på något vis stack upp. Om ingen tillåts äga något, då uppnår man väl "jämlikhet"? Inte gav det något gott samhälle.
Dahlberg gör ett logiskt felslut när han påstår att demokrati förutsätter jämlikhet. USA är verkligen inte jämlikt, men det är demokratiskt! I Sverige tycker nog de flesta att vår mix är bättre än deras.
Socialdemokratin befinner sig i villrådighet just nu.
Ökade klasskillnader
Man har motvilligt gått med på friskolor, privata vårdcentraler och hemtjänstföretag. "Klasskillnaderna" ökade under den senaste socialdemokratiska regeringen. Ändå röstade en majoritet av väljarna borgerligt. Det är inte alls givet hur de kommer att rösta i nästa val.
Den fråga som alla duckar för är denna: Hur mycket skatt är majoriteten beredd att betala för att uppnå "största möjliga jämlikhet".