Jordråttans år 2135 firas i Tibet

Gotland2008-02-11 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det tibetanska folket har just firat sitt nyår. I år sammanfaller det i tiden med det kinesiska nyåret. Andra år kan det skilja upp emot en månad. Den 7 februari lämnade tibetanerna Eldgrisens år och gick in i Jordråttans år.
I den tibetanska kulturen benämner man av tradition sina år med ett element plus ett djur. Detta följer ett visst mönster. Totalt är det fråga om tolv djur. Så om tolv år kommer råttan igen.
Bakgrunden är att när Buddha skulle dö ville han samla alla djur omkring sig. Han kallade på djuren, men bara tolv kom. Dessa djur fick då en sorts helighetsstatus som överlever alla tider.

Intelligent och fantasirik råtta
Råttan, som nu präglar det nya året, anses ha många starka sidor. Den har intuition, snabb reaktion, lätt att anpassa sig till nya situationer, intelligent, många idéer, positiv, fantasirik, nyfiken, lätt att tycka om.
Det där sista undrar jag om vi riktigt håller med om. När råttan tar sig in i husen eller smyger omkring på gatorna, då kommer nog snarast mordiska tankar på. Men kanske är råttan värd mera aktning!
Det känns alltså naturligt att så här års tänka på Tibet och det tibetanska folket. Efter den kinesiska invasionen av Tibet runt 1950 började problemen för de tibetanska folket. Dalai Lama och Mao kom dock ganska bra överens under en del av 50-talet. Men så tornade problemen upp. 1959 tvingades Dalai Lama fly till Indien, där han sedan byggde upp en tibetansk exilregering i Dharamsala i nordvästra Indien. Många tibetaner har följt efter och idag befinner sig minst 150000 i exil. 2000 flyr fortfarande över bergen varje år.
Kvar i Tibet finns omkring fem miljoner tibetaner, men blandas nu snabbt upp av inflyttade kineser. Inte minst bidrar den nya järnvägen till Lhasa att inflyttningen ökar. Därmed späds Lhasas tibetanska karaktär ut.

Många tibetanska flyktingar
De flesta tibetanska flyktingar bor i Indien i ett stort antal flyktingsamhällen i landet. Men många har funnit sin fristat i olika länder världen över. I Sverige finns drygt 40 tibetaner som etablerat sig i samhället. Hälften bor i Stockholm.
Övriga är utspridda. I Sverige firas det tibetanska nyåret, Losar, officiellt på Etnografiska Museet med en traditionell fest. Allmänheten bjuds på tibetansk musik, dans och mat, samt film från det vackra Tibet. Tibet, landet som är världens tak. Landet som är sägenomspunnet och rikt på naturresurser. Landet med rika religiösa och kulturella traditioner som går långt tillbaks i tiden.
Den tibetanska buddhismen, som började utvecklas under 1300-talet, vinner allt större intresse över världen. Den är mera en filosofi och livshållning än en religion.
Min tibetanske vän Soenam, som flydde 1959 och kom till Sverige, pratar ofta om hur viktigt det är att din motivation är sund och att den grundar sig på kärlek och medkänsla.

Ovisshet stressar
I sin bok Konsten att vara lycklig, finns mycken visdom. Hans enkla förklaring till att lyckas i livet är att man behöver ett fokus och sedan hålla fast vid det. Ungefär som när du kör bil, säger han.
Låt de andra bilarna komma och gå. Du skall bara komma ihåg ditt eget mål och köra vidare mot det. Men var försiktig och kör inte på de andra. Då kör de inte de på dig heller. Stress, säger han, uppstår när du inte vet vem du är, var du är i livet eller vart du ska. Detta är visdom.
Tibetanerna går nu in i året 2135. Ligger därmed 127 år före oss i tid. Kanske är det därför visheten är stor. Måtte vi andra vara där om 127 år, men helst långt tidigare.
Läs mer om