Journalistförbundet förstår inte problemet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Förra veckan hade Sveriges journalistförbund kongress och valde en ny styrelse. Av dessa var det bara en som i senaste numret av branschtidningen Journalisten som svarade "visstidsanställningar" som förbundets viktigaste fråga framöver. Detta trots att kongressen fattade beslut om att detta skulle vara en prioriterad fråga.
Las är problemet
Lagen om anställningsskydd, Las, är roten till problemet. Men det är inte hela sanningen. Det är också Journalistförbundets tolkning av lagen som är ett stort problem. De driver nämligen att en "inlasad" journalist har förtur till alla tjänster. Vilket förstås blir absurt.
En vikarierande kommunreporter har förtur till att bevaka sporten om en tjänst där blir ledig. En person som kan kommunpolitik behöver nödvändigtvis inte kunna ett jota om regionens fotbollslag; men har man bara förmågan att lära sig så har man förtur framför utbildade sportjournalister.
Trovärdighet lidande
Än värre är att om ledarredaktionen på en tidning "lasar" in någon har denne förtur till alla tjänster. Så en opinionsbildande journalist, som har en tydlig ideologisk beteckning, kan alltså få rapportera om kommunpolitiken. Tidningens trovärdighet i det läget blir förstås lidande.
Därför väljer i princip alla medieredaktioner i landet att inte ha vikarier längre än just elva månader och tre veckor, oavsett hur duktig vikarien är.
I andra branscher så anser inte facket att en bilmekaniker lika gärna kan vara administrativt ansvarig, utan det anses vara olika yrken och lagen om anställningsskydd gäller bara inom samma yrke. Det, om man gillar Las, torde vara den rimliga tolkningen.
Las har en hel del inneboende problem. Den gör att människor inte vågar byta jobb. Den trygga anställningen är viktigare än utmaningen i att få ett nytt jobb. Den gör också att det är svårare för yngre att få jobb; när en person väl är fastanställd så är det oerhört svårt för en arbetsgivare att säga upp personen. Och då är det få som vågar anställa.
Politiskt stöd
Lagen verkar dock just nu ha ett starkt politiskt stöd, det är i princip bara centerpartiet som arbetar för en förändring av den. Vilket gör att de unga vikarierna på medieföretag bara kan hoppas att deras eget fackförbund ska börja förändra sin tolkning av lagen. Men de ska inte hoppas på för mycket.
Uppenbart är att de ledande företrädarna för Journalistförbundet inte ser frågan som särdeles viktig. Inte heller ser de sambandet mellan de otaliga vikarierna på redaktionerna och förbundets tolkning av Las. Trist, men inte oväntat.