Jul med stillhet och frid på jorden

Gotland2007-12-24 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Inför påsken talar man om Stilla veckan. Särskilt inom kyrkan och andra religiösa samfund. Man stillnar inför Jesu korsfästelse och död. De kommersiella aktiviteterna är inte särskilt påtagliga.
Inför julen är det annorlunda. Veckan före jul har inget namn, men skulle kunna kallas Glädjeveckan eller Förväntansveckan. Eftersom det handlar om Jesu födelse. Det som julen egentligen och ytterst står för. Den kristna världens glädje och förväntan över ett nyfött barn. Fött i all enkelhet. Uppvaktat med gåvor av De tre vise männen.

Den religiösa framtoningen
Det barn som kristenheten ser fram emot under nio månader, räknat från Marie Bebådelsedag den 25 mars. Den dag då Maria fick veta att hon skulle föda. Hur nu detta gick till, genom Helig Ande eller om Josef fanns med i sammanhanget.
Våra stora högtider är alltså starkt präglade av vår religiösa tillhörighet, kristendomen. Antingen man tror på Gud eller inte. Antingen man tillhör Svenska Kyrkan eller har gått ur.
Den religiösa framtoningen av julen kommer vi inte undan. De flesta tar den till sig på något sätt. Det börjar med Första Advent då vi sjunger de omtyckta och kända psalmerna. Så fortsätter det med Lucia, som också fått en julprägel med julsånger, Hosianna och O, Helga natt. För att inte tala om Julottan, även om den är okristligt tidig.
I praktiken får vi nog döpa julveckan till Hektiska veckan. När julafton närmar sig blir det mycket som skall hinnas med. Skicka julpaket, köpa gran, köpa julklappar, köpa mat till julbordet och samtidigt hinna med jobbet.
Pynta, rimma, hälsa på, ringa mamma, skicka julhälsningar. Fixa, springa runt, hinna före stängningsdags. Inte glömma det och det och det. Ett hektiskt tempo ligger i luften. Till slut kan det kännas som att, skönt om julen ändå var över!

Påfrestande för alla ensamma
Synd att det skall kännas så, när budskapet egentligen är stillhet och frid på jorden. Julen är förstås också starkt formad av våra egna seder och traditioner genom århundraden.
Glädjen över ljusets återkomst. Vintersolståndet dagarna före jul talar om för oss att solen vänder och kommer oss allt närmare. I bondehemmen förbereddes allt detta med slakt, julbak, storstädning, julbad och gemensamt julpyssel.
Julen är väl den högtid som mer än någon annan präglas av familjen och familjegemenskapen ("den heliga familjen"). Därmed blir den särskilt påfrestande för alla dem som är ensamma. Det finns alltså mycket att reflektera över inför julen när vi översköljs av hela kommersens stormvåg, som sveper över land och stad och oss alla.
Vi uppmuntras att köpa och konsumera. Årets julklapp utses varje år. 1988 var det en bakmaskin, 1994 mobiltelefon, 2004 Platt-TV. Men i år skall det vara en GPS. För att hitta i denna hektiska tillvaro, kan man tänka.

Värme, gemenskap och frid
Dock gäller det snarare att hitta sig själv. Återknyta till det julen egentligen står för. Värme, gemenskap, frid och stilla eftertanke. Då är nog 1999 års julklapp, boken, den bästa hjälparen i nöden.
Shopping har blivit något av ett fritidsnöje året om. Men kulminerar inför julen. Prognosen för julhandeln i år är hisnande 62 miljarder kronor.
Det betyder 6800 kronor per person i genomsnitt. 7,5 procent upp, jämfört med förra året. Snittet är detsamma i Finland och Danmark, medan Norge ligger en bit högre.
Så, inte tycks miljöhot och klimatdiskussioner ha påverkat konsumtionen. Under Hektiska veckan rycks alla med.
En god och fridfull jul tillönskas er alla!
Läs mer om