Julen står för dörren - försök inte hålla emot
Det tänds många ljus nu i helgen, det första av fyra i adventsstaken. Arkivbild: Björn Larsson Ask/Scanpix
Foto: Bjšrn Larsson-Ask/SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det sistnämnda brukar inte drabba mig. Jag ser inte julen som någon belastning, utan som en helg i familjens gemenskap. En familj där generationerna ovanför nu är borta men där i stället generationer nedanför har tillkommit. Så är livets villkor.
Jo, jag vet mycket väl att alla inte har samma förutsättningar. Det finns ensamma människor och vi skall givetvis inte glömma att de inte har samma julglädje. Men inte heller låta detta faktum förmörka stämningen av vårt eget firande helt och hållet.
En sväng på stan
I morgon lär det bli en sväng på stan. Det bjuder traditionen första skyltsöndagen. Men jag lägger också in en brasklapp: om det regnar så håller jag mig företrädesvis inomhus hemma.
Julskyltningen i Visby är traditionell. Men hur blir det till nästa år? Jag har sett uppgifter om att lottornas och bilkåristernas aktiviteter på Stora Torget är på väg att upphöra. Inom dessa organisationer är det - precis som på så många andra områden - svårt med rekryteringen.
Måtte det finnas yngre som är beredda att ta över, om än under andra organisationers paraply.
Och måtte jultomten som knackar med käppen på fönstret bli kvar på Adelsgatan. Det är nog det mest traditionella inslaget jag kan se på hela skyltsöndagen i Visby.
Möjligen blir det en sväng in på kommunkansliet, en plats där jag har en del att hämta i mitt arbete och som det därför kan vara trevligt att besöka som ren flanör. Kommunkansliets öppethållande har numera också blivit en tradition. Men är det lika öppet som förr, nu när porttelefoner installerats vid den ständigt låsta dörren?
Olycksdrabbad tid
Julen är tyvärr en olycksdrabbad tid. Och då tänker jag inte enbart på de halkolyckor som kan förekomma de gånger som vi har en vit jul. Vi brukar säga att vår barndoms jular alltid var vita. Men det skriver inte jag under på. Jag har klara minnen av att det var barmark när jag på julaftonens förmiddag följde med min far ut för att hugga julgranen. Det skulle nämligen alltid ske på själva julafton, och klapparna delades ut först efter kvällsmaten. Nog klämdes det - eller i alla fall kastades undersökande blickar - på de paket som placerades där under granen när den väl blivit färdigklädd.
Sen julklappsutdelning är för övrigt något som följt med mig i min vuxna tid. Undrar dock hur det blir i år när vi är i barnbarnens hem i Linköping och den familjen bestämmer tiden. Kanske blir det en tidigare klapputdelning, kanske inte?
Men åter till olyckshelgen, som trots allt var vanligare förr när det var levande ljus i granarna. Sedan många år har de elektriska ljusslingorna - mer eller mindre avancerade - tagit över till gagn för brandsäkerheten. Men det förekommer fortfarande mycket levande ljus. Ända från den här helgen när första ljuset skall tändas i adventsstaken. Se till att det inte brinner ner till mossan.
Visning av brandrisken
I torsdags hade stockholmarna möjlighet att få både en inblick i och undervisning om hur man agerar när en brand uppstått. På Medborgarplatsen hade ett vardagsrum byggts upp och där visades hur snabbt en eld kan sprida sig, antingen den startar i ljusstakar, kläder eller en gryta med olja.
Det var Svenska Brandskyddsföreningen i samarbete med flera räddningstjänster som stod bakom arrangemanget. Allt i syfte att få så lite arbete som möjligt i juletider.
Julklappsrimmen
Slutligen lite om en tradition som verkar ta fart på nytt, åtminstone att döma av alla bidrag som kommit in till Hela Gotland och avdelningen för julklappsrim. Finessen med ett julklappsrim är ju att beskriva en sak så fyndigt att man knappast kan gissa vad som åsyftas men där man ser självklarheten när väl paketet öppnats.
Jag tycker att signaturen edvin tar priset på webbsidans rim:
En tipp för sådant som är kvar
av det som redan försvunnit har.
Gör en paus för att lösa rimmet. Blunda och tänk.
När du nu öppnat ögonen så kan jag berätta att det inte rör sig om en av de mest förekommande tingestarna bland julklapparna. Men visst är det ett alldeles utmärkt rim för att dölja, men ändå tala om, att det gäller en askkopp.