Kan journalister skriva svenska?
Det enda ord som aldrig tycks ändra valör är ordet "hora", men skit, som är ett ord som alla slänger omkring sig numera i alla lägen, har fått många innebörder. Ingrid Thunegard skriver om båtmat och journalisternas kunskap i svenska språket.
Foto: Janerik Henriksson/SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det enda ord som aldrig tycks ändra valör är ordet "hora", men skit som är ett ord som alla slänger omkring sig numera i alla lägen har fått många innebörder. Smakar "maten skit", så är det detsamma som att maten inte smakar någonting alls. Maten är sorgligt trist och andefattig. Den har ingen arom och knappast tuggmotstånd.
Mycket kan vara skit
Tänk så mycket det kan inrymmas i ett ord som "skit". Varför skall inte GA:s redaktionschef Peter Wennblad kunna använda ordet "skitmat", om Destination Gotlands så kallade föda, om arbetsmarknadsminister Littorin kan kalla kommande politiska år för ett "skitår "
Och hur uttryckte sig dåvarande finansminister Kjell Olof Feldt i debatten om löntagarfonder, visserligen på en bit papper på sin pulpet, men om jag inte minns fel, lät det så här: "Löntagarfonder är ett djävla skit, nu har vi baxat dem ända hit."
Det stora problemet med språket är att unga människor idag inte läser skönlitteratur och att unga har ett dåligt ordförråd. Svensk gymnasieskola har de sista årtionden inte bidragit till att förbättra språket vare sig för infödd svenskungdom eller tvåspråkig ungdom.
På de flesta universitet och högskolor har man numera en språkverkstad, dit man sänder studenter som lämnar in språkligt bedrövliga alster. Det är frivilligt, märk väl, att bättra på sitt språk.
Genom mina egna arbetsdagar på olika journalistprogram vid högskolan i Kalmar och Södertörn har jag mött en stor hoper unga människor som skriver som "krattor".
När man frågar en student om varför hon/han vill bli journalist och inte använder sig av den språkverkstad som gratis finns för att förbättra sitt språk, kunde man få svaret: "Men jag skall ju bli programledare"
Eller ett flickebarn som aldrig fått underkänt på sitt svenska språk i gymnasiet, tvärtom hade Väl Godkänt i slutbetyg, blev nu kuggad och med förvåning och ilska dyker hon upp och undrar om det är fel på hennes språklärare. Vid samtal framkommer att hon gått i en gymnasieklass, där hon var den enda svenskfödda eleven av 30 andra.
Dagens journaliststudenter lyssnar sällan eller aldrig till Sveriges radio, än mindre läser de dagstidningar. Men man kan vara säker på att de har egna bloggar.
Hora slits aldrig ut
Om ordet "kriminellt" i "kriminellt dålig", som Peter Wennblad också har använt sig av som uttryck för mat, kan jag bara säga att han äger en brist på träffande metaforer. Alltså en bildlik omskrivning som träffar mera rätt bland öns tidningsläsare. Berättande gestaltning som får alla att dra på munnen.
När det gäller språk finns många slags fördomar. Svärord är svåra för många, för mig är det en brist på fantasi när orden nu flödar i vardagen vare sig det är tidning, radio eller politikerspråk.
Kraftord som skit och djävligt är snarare utslitna begrepp. Men ord som hora slits uppenbarligen aldrig ut. För att ge studenter en uppfattning om vilka fördomar som de bär på, brukade jag skicka ut dem med mikrofon, för att göra en uppgift om fördomsfullhet i språk och begrepp och ställa en av tre frågor till minst fem personer. Frågorna lydde:
- När blir man hora?
- När blir man svensk?
- Är det OK att stjäla?
Vilken fråga ställdes sällan?
Gissa vilken fråga studenten sällan valde? Ett är säkert. Ställer man dessa frågor till unga människor till skillnad från människor av alla kategorier får man mycket olika svar.
Pröva att ställa frågorna på din arbetsplats och fundera på vad som händer i din egen begreppsvärld.