Kaos på "Förseningskassan"
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I och med Försäkringskassans utdragna problem med sena utbetalningar är det tusentals svenskar som nu får prova det tankeexperimentet i praktiken.
Enligt Försäkringskassan är handläggningstiden för sjukpenning numera fem veckor, en vecka längre än kassans egen målsättning. För bostadsbidrag tar det hela åtta veckor innan beslut fattas. Och det finns gott om exempel på enskilda ärenden där handläggningen tar längre tid än så.
Medierna har uppmärksammat en rad fall där människor tvingats ta banklån och be om hjälp av släktingar och bekanta för att få ekonomin att gå ihop. Försäkringskassan är så impopulär att den i folkmun har börjat gå under namnet "förseningskassan".
Svenskarna sätter i allmänhet stor tilltro till att trygghetssystemen ska fungera. Och det är också rimligt, med tanke på det höga skattetrycket.
Baksidan av det höga förtroendet är att många saknar ett eget kapital. Det är en liten minoritet som klarar av att leva upp till visionen som Anne Wibble, finansminister på det tidiga 90-talet, en gång satte upp: en årslön på banken.
Enligt Statistiska centralbyrån har hälften av svenskarna ett sparkapital på mindre än 28 000 kronor. Omkring en tredjedel har besparingar på maximalt 10 000 kronor. Omkring 20 procent har ingenting alls, utan lever från lön till lön.
Den grundläggande tryggheten finns inte i det egna bankkontot, utan i det allmänna sociala skyddsnätet. Det innebär också att kraven på Försäkringskassan är höga. Ett felaktigt beslut kan leda till att den som drabbas får stora problem med sin privatekonomi.
Det finns flera olika orsaker till oredan, visar en ny rapport från Statskontoret. Under de senaste åren har Försäkringskassan genomfört en stor organisationsförändring. Kontor har lagts ned och man har satsat på ett nytt IT-system. Syftet var bland annat att kassan skulle bli mer kostnadseffektiv.
Förändringen har sina fördelar - i framtiden finns det potential till ökad effektivitet, tror Statskontoret. Kruxet är bara att omorganisationen har genomförts samtidigt som anslagen har dragits ned, och samtidigt som regeringen ändrat i socialförsäkringsreglerna.
Oredan har fått personalen att vantrivas: två tusen personer har lämnat kassan på bara två år. Dessutom visade det sig att det nya, smarta IT-systemet är dyrt och fungerar dåligt.
Enligt Statskontorets utredare måste Försäkringskassan göra neddragningar på 900 miljoner kronor nästa år för att klara budgeten. Det kommer i sin tur att få konsekvenser för "beslutskvaliteten i ärendehandläggningen", konstaterar man. Därutöver finns en risk för att "utbetalningar till de försäkrade försenas".
Resultatet kan alltså bli ännu fler felaktiga beslut och förseningar.
Det är hög tid för socialminister Christina Husmark Pehrsson att ta problemen på allvar. Försäkringskassan borde få utökade anslag för att kunna reda ut trasslet och utföra sitt uppdrag. Det är inte rimligt att de som blir sjukskrivna dessutom ska behöva drabbas av ekonomiska problem i väntan på stöd.