LEDARE: Klamydia är inte skolans ansvar

Klamydia, som oförtrutet sprids över ön är inte bara skolans ansvar. Det är ungas ansvar också. Det är allas ansvar. Framförallt ansvar av den som utövar sexuellt umgänge.
Kan unga människor gå i säng med många partners , då klarar samma ungdom eller vuxen också av att tänka på att skydda sig. Så full och kåt blir inte alla, att de inte vet vad de sysslar med och " första gången " kan inte vara varje gång vid samlag, en alltför vanlig ursäkt.
Obildade människor är det ont om idag. Alla vet att bakterier och virus svävar runt i vår värld.
-- Vad jag vet fick jag viruset av en kvinna, som fick det av en man, som fick det av en kvinna, som fick det av en man. Så säger du när du fått influensa eller magsjuka, men i det här fallet är det Billys uttalande i Anna Koblancks reportagebok " Några dagar till " om aidssjuka i Botswana.
- Att ha sex med en person är att ha sex med alla de personer den personen haft sex med tidigare, lägger samme Billy till.

Fria kondomer på Gotland
Men det gäller ju inte oss i västvärlden. Vi skjuter hiv/aidsproblematiken och all annan smittbärande könsumgängesproblematik bort över vattnet till andra delar av världen och förfasar oss över att före detta vicepresident Jacob Zuma i Sydafrika, numera ANC ledare, duschar bort sina samlag med en hiv-smittad kvinna.
Den största svårigheten är inte att få folk att acceptera nya idéer, utan att få folk att överge de gamla. För trettio år sedan skulle kondomer delas ut till alla fritidsgårdar över ön i samband med Socialstyrelsens Sex och samlevnadsprojekt. Syftet var att få ner de många tonårsaborter som fanns också på den tiden och samtidigt avdramatisera synen på preventivmedel, men framförallt att lära ut, att varje människa kunde skydda sig mot egen graviditet.
Jag minns ännu vuxnas ramaskri och fritidsnämndens förbud mot tanken. Idag delas kondomer ut av RFSU. Ungdomar får leka med kondomer vid sex- och samlevnadsundervisning. Alla känner till verktyget kondomer och alla vet att könssjukdomar finns, men hur bryr man sig på Gotland, i Sverige och övriga världen?
Pågår i webbpornovärlden

Det är här ansvarsfrågan kommer in. Det finns så många ursäkter för varför man inte tar sitt ansvar och vem som skall ta det ansvaret i stället.
Vems ansvaret är, är den stora huvudfrågan. Information kring sexualfrågor kan inte bara vara skolans ansvar. Framförallt inte idag när pornografin på webben grovnat och sysselsätter unga pojkar varje dag.
Hur i herrans namn skall skolan kunna möta upp allt slask och slusk, som kliver in i var mans hem med de få timmar som skolan har till förfogande. Och varför skall lärare som inte har grepp om vad som pågår i webbpornovärlden bli någon slags gisslan?
Fundera på hur det går till när djur smittas. När bonden drabbas av utbrott i en besättning, då rycker djurskyddsmyndigheter in och isolerar eller avlivar hela besättningen, vare sig det är höns eller kor med allt vad det innebär av sorg och ekonomiska avbrott. I djurens värld inträder tvång.
För att skona människor naturligtvis, men människor behöver inte skona andra människor. Smittor drabbar djur och människor mycket olika och det borde alla skolbarn få kunskap om och varför.
Sexuella mönster har utvecklats över åren i den så kallade "fria världen ". Att de kommer med en sjukvårdskostnad talar man lågt om. Den som vågar protestera eller tycka, betraktas genast som bakåtsträvare.

Ursäkten full och kåt
Varför ligger man då med varann? Full och kåt, svarar unga på frågan. Skall den ursäkten få betala de kostnader som uppstår i läkemedelskostnad, graviditetsstörningar eller cellförändringar. Det är skattemedel i slutändan det handlar om.
Ge ungdomsmottagningen större budget. De har länge tagit sitt ansvar. Tankeställare däremot borde produceras i snabb takt av reklammakare, tillsynsmyndigheter, sjukvård, föräldrar och unga för att avlasta lärarkåren, som förväntas stå för allt unga som gamla inte vågar ta eget ansvar för.

Ledare: Klamydia är inte skolans ansvar