Klimatkris energikris matkris
Foto: Bernat Armangue
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Och nu livsmedelskrisen! Spannmålspriserna har i stort sett fördubblats de senaste två åren. FN:s livsmedelsorgan FAO, som nyligen publicerade sin Food Outlook, varnar för fortsatt rekordhöga priser.
Fler kan äta sig mätta
Allt hänger ihop - klimathot, oljekris och livsmedelsbrist, de påverkar varandra, förorsakar delvis varandra och kräver inte sällan samma, ibland motstridiga åtgärder.
Den viktigaste orsaken till de ökade matpriserna är egentligen något positivt, att en ökande del av världens befolkning, särskilt i Kina och Indien, kan äta sig mätt och rent av få en bra matstandard. Klimatkrisen inverkar på två sätt. Den ökande frekvens av naturkatastrofer, som torka eller översvämningar, drabbar jordbruket hårt. Efterfrågan på spannmål för etanol konkurrerar samtidigt med livsmedelsproduktionen. Det höjda oljepriset driver å andra sidan upp kostnaderna för den kommersiella livsmedelsproduktionen som är starkt beroende av olja för produktion av handelsgödsel, för drift av maskiner och för transporter.
Klimatkrisen skapar ångest, höjda oljepriser irriterar, men när maten blir för dyr, då blir det ett existentiellt hot. Då hotas också den politiska stabiliteten. Runt om i världen - på flera håll i Afrika och Asien bland annat, får vi rapporter om vad som kan beskrivas om hungerkravaller. Och politikerna letar desperat efter åtgärder för att lösa krisen omedelbart och på längre sikt.
Debatten har skjutit in sig på användningen av spannmål för etanolproduktion. Det är berättigat även om man ofta överdriver etanolens betydelse för den ökade efterfrågan.
Förnybara bränslen
Men att gå tillbaka till bensin är heller inte en särskilt bra lösning, efter som växthuseffekten och höjda oljepriser också skapar hot mot jordbruket. I stället bör man satsa hårt på utvecklingen av andra förnybara bränslen, framför allt biogas från biologiskt avfall och metanol ur cellulosa. En ökande användning av metanol skulle kunna stimulera en återplantering av skog i tropiska och subtropiska områden, vilket också skulle vara bra ur klimatsynpunkt. Om skogsarealerna ökar binds mer kol, och dessutom får man en bättre vattencirkulation som motverkar både torka och översvämningar, vilket är bra för jordbruket och livsmedelsproduktionen.
Ökade oljepriser är på många sätt bra. Det stimulerar både hushållning och utveckling av alternativa energikällor, vilket är bra för klimatet. Men om det inte skall drabba livsmedelsförsörjningen så måste jordbrukets oljeberoende minskas. Ett sätt att åstadkomma detta är en utveckling mot mer ekologiska och kretsloppsbaserade jordbruksmetoder, vilket också skulle ha många andra positiva miljöeffekter.
Annan prioritering
De gröna näringarna, jord- och skogsbruk, har avgörande bidrag att ge i kampen mot klimatförändringar, energibrist och livsmedelsbrist. Och de är helt beroende av att denna kamp lyckas. Detta skulle skapa spännande utvecklingsmöjligheter inte minst i tredje världen. Men det kräver en helt annan prioritering av dessa näringar än vad vi hittills sett av vare sig nationella politiker eller biståndsgivare.
Minst lika viktigt är att de satsningar som sker är ekologiskt uthålliga och sätter lokalbefolkningens behov i centrum. Annars kan vi lätt få nya katastrofer på halsen.