Kultur- och fritidsnämndens s-grupp vågar säga det högt
Det går att få en folkstorm mot ungefär vad som helst, skriver Wera Svensson i ett resonemang om kommunens ekonomi och hur kultur- och fritidsnämndens s-grupp agerar.
Foto:
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Tänk att det finns socialdemokrater som arbetar så och som vågar säga det högt. Kanske måste jag inte lämna partiet, som Lisa Kalström rekommenderade.
Mallen för politiska kommentarer på våra ledarsidor ser annars helt annorlunda ut. Racka ner så mycket du kan på majoritetens usla politik! Låtsas sen som om du skulle göra allt så mycket bättre. Den mallen gäller oberoende av vem som är i majoritet och vem som är opposition. Tror man verkligen, att väljare i allmänhet, de som inte redan är frälsta, känner förtroende för sånt?
Trycks hårdast av sparkraven
Den politik som Kul- och fri-gruppen presenterar har klara grundvärderingar, den är offensiv, och den är hållbar, eftersom den inte avser att kastas om vid ett byte av majoritet. "...det är möjligt att vara överens över blockgränsen."
Desto mer beundransvärt för den som vet att Kultur- och fritidsnämnden har en ordförande som inte precis är känd för smidighet och samarbetsförmåga. Dessutom är de väl den nämnd som trycks hårdast av sparkraven. Vård, skola och omsorg måste värnas först och främst. Att spara på vägunderhåll och parkskötsel ger så våldsamma protester. Vi får spara på kulturen!
För somliga människor tycks politik vara att driva sina egna intressen utan att bry sig om andras. "Vi skall åka gratis på bussen!" "Kommunen skall underhålla våra enskilda vägar!" "Kommunen måste satsa mycket mer på barnomsorgen!" "Vi måste ha tre ambulanser!" De som driver såna krav anser inte att de behöver ta något ansvar för kommunens hela ekonomi.
För ett tag sen upplevde vi i kommunfullmäktige hur Bror Lindahl efter ytterst hårda påtryckningar drevs att lägga ner sin röst för att rädda ett beslut om vårdnadsbidrag som han finner helt fel. Om man måste förödmjuka en erfaren politiker så, är det inte något fel på förslaget då? Reinfeldt är smidigare. Han hittade ett sätt att driva igenom homoäktenskap utan att tvinga kristdemokraterna att rösta mot sitt samvete.
Diskuterar tills man är eniga
Det sätt att driva politik som Kul- och Fri-gruppen presenterar påminner mest om det som berättas om beslutsgången i primitiva samhällen. Där sitter man i skuggan under baobabträdet och diskuterar tills man är eniga och alla har fått säga sitt. Inte skulle jag stå ut med det.
"Politik är att vilja", sa Olof Palme. "Politik är att agitera", skriver Håkan Ericsson. Tingsten funderar väl ännu i sin himmel på om ideologierna är döda eller inte. Eva Bofride berömde särskilt Stefaan de Maecker som "politisk begåvning", därför att han ofta kommer med udda förslag som få andra tror på. För mig verkar det mer som populism. Det går att få en folkstorm mot ungefär vad som helst. Skulle Bofride ha varit så lycklig nu om miljöpartiet och vänstern fått igenom "Nej till kongresshall!". Folkstormen då var ändå mycket starkare än den vi nu ser mot bostäder på Södra hällarna.
Värt att fundera en hel del på
Klart att människor tänker olika och det leder till olika partier och olika politisk inriktning. Liberaler vill ha mindre styrning uppifrån, människor måste ta mer eget ansvar. Socialister ser till det gemensamma bästa, som måste styras mer uppifrån. "Politik är fria staters liv." Utveckling gynnas helt klart av att idéer bryts mot varandra. Frågan är om det måste genomsyra det praktiska arbetet i våra lokala nämnder. Samma ekonomiska villkor gäller för oss alla.
Den socialdemokratiska gruppen i Kultur- och fritidsnämnden har ett sätt att tänka och arbeta som är värt att fundera en hel del på.