Kyrkan är allas angelägenhet
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Så var det 1653. Under Almedalsveckan var jag på ett seminarium där riksdagspolitiker diskuterade "Från statskyrka till kyrka i samhället". Frågorna är desamma nu 400 år senare. Hur skall vi kunna underhålla alla våra kyrkobyggnader och klara den kyrkliga verksamheten i hela landet? Det var kungen man vände sig till den gången. Nu är det staten.
När Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 fick hon behålla prästlönetillgångarna, det vill säga mark, skog och pengar som under århundradena skänkts till kyrkan främst för att avlöna prästerna.
Stora tillgångar i Visby stift
Jag ser i stiftets räkenskaper att Visby stift har jordbruksmark för 40 miljoner kronor och skog för 70 miljoner. Tillsammans med prästlönefonden 146 miljoner kronor. Man fick skattefrihet i tio år, men vad händer sen?
Vid rundfråga befanns Alliansen vara oenig. Moderaten och folkpartisten vill beskatta prästlönetillgångarna. Kristdemokraten menar att de är skänkta för att bedriva förkunnelse och skall inte gå till skatt. Vänsterpartisten vill beskatta, men den socialdemokratiska kvinnans svar uppfattade jag inte. En rejäl skattesmäll skulle det kunna bli för Visby stift.
Den kyrkoantikvariska ersättningen löper också på tio år. Tanken var att underlätta övergången för kyrkan till att själv ta ansvar för sina fastigheter. Flera erkände att vi arbetat smart på Gotland.
Gotlands kyrkor renoveras
Samfälligheten Gotlands kyrkor har samordnat systematiska renoveringar av några kyrkor varje år. Man har lyckats ta hem gott och väl sin del av statens dryga två miljarder kronor till detta. Åke G. Sjöberg, som länge varit ordförande för samfälligheten, sa: "När vi renoverar en kyrka har jag i bakhuvet att den skall kunna stå i hundra år till." Kyrkan måste arbeta långsiktigt.
Bevarandet av våra medeltidskyrkor är inte främst ett inomkyrkligt intresse. Kyrkobyggnaderna är en stor del av vårt svenska kulturarv. Kyrkan skulle kunna säga som centerpartisten antydde: "Varsågod staten och ta över ansvaret för våra kyrkor!" Så får den väl konstatera som redan Karl Gustaf gjorde: "...det är knappast ’practicabelt’ att genomföra förändringar och ’lägga några kyrkor öde’."
Vad vill partierna? Alla verkar överens om att statens ansvar måste fortsätta i någon form. Socialdemokraterna har lagt en motion i riksdagen och betonar att frågan kräver att man kommer överens om ett långsiktigt hållbart avtal. Moderaten försvarar sig med att beloppet har höjts, men behoven är större ändå.
Särlagstiftning nödvändig
En tidigare riksdagsman för vänstern, Eva Zetterberg, kom in i samtalet och menade att en särlagstiftning för Svenska kyrkan är nödvändig. Hon har av tradition ett samhällsansvar. De flesta svenskar tillhör ännu kyrkan. Ingen skall behöva lämna för att medlemskapet blir ekonomiskt betungande.
Musiklivet i kyrkan, diakonin, det internationella engagemanget, allt detta är en angelägenhet för hela det svenska samhället. Svenska kyrkan är inte en privat förening vilken som helst.