Kyrkan, Gud och barmhärtigheten

Foto:

Gotland2007-06-29 01:06
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I midsommar ägnade etermedia rätt stor uppmärksamhet åt den besökskris som drabbat vår svenska kyrka. Man angav siffror som var så negativa att man funderar på vad som orsakat dom. Bristande kommunikation
Men man hade också hittat en kyrkans egen man, som hade en förklaring. En ung präst, som uppträdde "civil" utan vare sig prästdräkt eller prästkrage. Olle Karlsson hette han. Utan omsvep gav han förklaringen: "Det brister svårligen i kommunikationerna mellan kyrkan och människorna."I klarspråk sa han: "En vanlig högmässa är idag helt obegriplig för moderna människor, och då går man inte och lyssnar på vad som borde vara ett budskap, men inte längre är det." Och visst är det så! Kyrkan talar om den barmhärtige guden, han (varför inte hon förresten?) som blott är god och nådig. Samtidigt ser människorna dagligen i TV och hör i radio, om en värld som blir allt trasigare. En värld där hat och ondska florerar som kanske aldrig förr. Där hundratals miljoner människor varje morgon bara har en enda tanke: "Skall jag få en enda bit mat idag?" eller "Skall jag möjligen få ett nytt höftskynke i år?" Det här får människor idag veta väldigt mycket om. Frälsa hedningar
I min ungdom fick vi möjligen veta att det fanns någonstans i världen några som kallades hedningar. Som borde "frälsas". Det skulle vi sända missionärer att pyssla med. Det skulle finansieras med våra kollekter.Sedan dess har också jag sett vad media har att visa. Men har även fått möjligheter att se vår fattiga värld "live". Jag har fått se livet i slumkvarteren i ett antal sydamerikanska storstäder. Sova på pappkartong
Jag har fått se hur mödrar med småbarn får tillbringa natten liggande på en pappkartong på gatan i Rio de Janeiro. Och frågan blir: Varför har den barmhärtige misslyckats? Ni som är hans (hennes) budbärare: "Ställ undan mitror och kaplaner. Stäng av trappan till den traditionella predikstolen. Skaffa en sådan talarstol som frikyrkor och föreningsliv har. Ställ er nere i nivå med folket. Försök förklara varför och hur misslyckandet kunnat äga rum. Ge oss råd hur vi kan hjälpas åt att rätta till det grövsta!"Jag tror att viljan finns. Nu gäller att omsätta den i praktisk handling och förmedla verklighetens budskap! Så kommer kanske de saknade besökarna tillbaka!
Läs mer om