Låga löner och dubbla vinster
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Gasa och bromsa. Det går ju inte riktigt ihop. Och han har besvär med bankerna som inte vill reglera sig själva. Men kan man tro att de ska ta samhällsansvar?
Det tog tio år för USA, att genom omställning till krigsproduktion komma ur trettiotalsdepressionen. Tyskland sjönk in i nazismen och utgör ett varnande exempel även i dag.
Lägre löner och leva på kredit
Hur utvecklas den nuvarande krisen? Enligt ekonomen Richard Wolff ser ekvationen ut så här:
Oavbrutet, under 150 år fram till 70-talet, steg reallönerna i USA samtidigt som produktiviteten hela tiden ökade. Man vande sig vid en ständigt ökande konsumtion med stöd av reklamindustrin blev detta livets innehåll och en förebild för världen - den amerikanska livsstilen.
På 70-talet avstannade reallöneutvecklingen. Varför? Teknik kunde ersätta arbetare. De utländska konkurrenterna kom äntligen ikapp efter världskrigets förstörelse (bättre bilar i Japan till exempel). Kvinnor och immigranter gav ökad tillgång på arbetskraft. Alltså lägre löner.
För att kunna fortsätta konsumera - hur skulle lönearbetaren lösa problemet? Ja, dels genom att arbeta längre tid (och uppfinna fast-food), dels genom att ta lån, allt oftare utan säkerhet.
Kreditkort med 18 procents ränta. Ökad stress och oro, personliga tragedier. Läkemedelsindustrin gör jätteklipp på ångestdämpande och blodtryckssänkande medel.
Fortsatt ökad produktivitet men inga lönehöjningar ger enorma vinster. Vad ska företagen göra med alla pengar? Bolagsstyrelserna ger sig själva fantasibelöningar och företagen köper upp varandra. Men det finns mer pengar.
Dubbel vinst och kollaps
De sätts in på banker som plötsligt får en enorm tillströmning av medel. Överbetalda finansglin sätts att göra vilda spekulationer i framtida värdeökningar. Bubblan växer.
Och bankerna upptäckter att det finns denna enorma lånemarknad bland vanligt folk, som vant sig vid en ständigt ökande konsumtion, men inte längre har råd med sin livsstil.
Vilken guldgruva. De uteblivna löneförhöjningarna betalas istället ut till arbetarna i form av lån mot ränta. Dubbel vinst! General Motors börjar bedriva en omfattande bankverksamhet.
Tills gränsen alltså är nådd och bubblan spricker. Vanligt folk tjänar inte ihop till räntorna och skulderna överstiger tillgångarna.
Kreditsystemet pajar. Bara i år har 300 000 hus i USA gått till utmätning, ett hem var trettonde sekund. Som nation kommer man heller aldrig att kunna betala sina utlandslån.
Och lösningen? Trycka upp pengar och ösa in i banker hjälper inte, räntesänkningar inte heller. Regleringar har prövats men saboteras konsekvent.
Avprivatisering, offentliga arbeten? Javisst, men grundfrågan återstår: Varför ska demokratin stängas ute från den ekonomiska sektorn?
Skattebetalare och arbetslösa
När bolags- och bankgubbar visat sin inkompetens, varför vältra kostnaderna för detta på skattebetalare och arbetslösa?
Varför inte låta de som känner till villkoren, de som gör jobbet, även ta över ledningen? Det var ju faktiskt detta som skedde till exempel i de deltagarstyrda garageföretagen i Silicon Valley. Och den utvecklingen blev inte så lite kreativ.
Slutsats: Ekonomisk demokrati är idag mer motiverad än någonsin.