Lågkonjunkturen kan inte undvikas
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men fortfarande envisas man att diskutera om den viktiga och styrande amerikanska ekonomin drabbats av lågkonjunktur. I USA är debatten en helt annan, vilket visade sig på den just avslutade årliga ekonomkongressen med 5000 deltagare.
Här gällde inte diskussionen om det kommit en lågkonjunktur, utan frågan gällde om det skulle bli en måttlig dämpning, en mera normal kris eller en riktigt otrevlig långvarig djup kris. Vilket det blir kommer naturligtvis att få stora effekter även på svensk export, import, sysselsättning och arbetslöshet.
Lånat jättebelopp
De amerikanska konsumenterna och regeringen har i åratal levt över sina tillgångar och lånat jättebelopp från omvärlden och därigenom hållit Europas och Asiens ekonomier igång. Ett i längden ohållbart läge.
Nu synas korten. Det visar sig då att mycket av tillväxten byggt på toppbelåning av egnahem. När huspriserna stigit har ägarna passat på att öka lånen och med lånen finansierat köp av nya bilar, kläder, elektronik och utlandsresor.
Nu faller de övervärderade huspriserna i allt snabbare takt. Ekonomer beräknar att de faller tills ofantliga 6000 miljarder dollar i "värden" ska ha raderats bort. Redan nu har det egna kapitalet försvunnit för miljoner hushåll, vräkningarna gått i höjden och många miljoner hushåll har nettoskulder.
Nu tas kreditkorten fram. Men med motsvarande 40000 miljarder kronor mindre i låneutrymme väntas konsumtionen minska med kanske 2000 miljarder kronor per år.
Arbetslösheten har redan ökat snabbt, först osynligt genom att svartarbetare och illegala immigranter, som inte syns i statistiken drabbades, men nu också klart synligt bland vanliga löntagare. Högre arbetslöshet, höga oljepriser och de fallande priserna på bostäder skapar tvärstopp i efterfrågan och en negativ spiral.
Ansvarslösa bankdirektörer
En viktig orsak till bubblan var att bankerna lånade ut till hushåll, som absolut inte kunde betala. Bankdirektörerna agnade lånekrokarna med räntefrihet första åren, men sen kom desto högre räntor.
Ansvariga för detta var bankchefer på Wall Street, som för detta ofta belönades med egna miljardinkomster. Några avskedas nu, men går med fallskärmar, som till och med ställer Skandia i skugga. En parallell är de svenska bankchefernas idiotutlåning som ledde till vår 90-tals kris.
Marknadsekonomin har givna fördelar, men den slår alltid över, nu gäller det fastighetsmarknaderna och aktiebörserna både i de gamla och i de nya industriländerna. Därför finns enligt många en risk för en av de djupaste ekonomiska kriserna under efterkrigstiden.
Andra ekonomer, som är mindre pessimistiska, hoppas att den låga dollarn ska stärka USA:s export och dämpa dess import så mycket att det kompenserar för bostadskrisen, det höga oljepriset och den högre arbetslösheten. Eller med andra ord att Sverige och andra konkurrentländer till USA ska drabbas så hårt av krisen i USA, att vi bär en större del av bördan.
Den amerikanska exporten ökade också i fjol framför allt för jordbruksprodukter, råvaror, halvfabrikat och bilar. Starkast ökning var för flygplan, läs Boeing plan. De höga oljepriserna ledde till att arabländerna både köpte upp delar av Amerikas skamfilade banker, men också att shejkerna privat och deras flygbolag skaffade sig nya lyxigare transportmedel.
Färre dollarturisterna i Visby
USA har varit vår viktigaste exportmarknad, men krisen har redan sänkt den till tredje plats. Det är dit vi exporterar avancerade framtidsprodukter, som nu går hårdare tider till mötes.
Den fallande dollarn och USA-krisen slår också särskilt hårt mot skogsindustrins efterfrågan och priser och rader av nedskärningar har redan kommit. Dollarturisterna blir färre i Visby hamn och köper allt mindre.
Den svenska aktiebörsen faller nu från höga nivåer. Våra uppblåsta fastighetspriser faller också. Lägre aktiekurser ger efter en tid ytterligare prisfall på bostäder. Lägre räntor i Sverige eller i omvärlden kan dämpa nedgången, men inte häva den.
Bättre effekt på efterfrågan skulle ekonomiskt stöd till vanliga hushåll och arbetslösa kunna ge. Men både i USA, i Sverige och övriga Europa dominerar politiska krafter, som vill gynna helt andra grupper. Lågkonjunkturen kan därför inte undvikas.